- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
105

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

REFORMATIONSJUBILEET OCH VÄRLDSKRIGET 105

burys vackra bok om den svenska kyrkans historia ej ter sig
blott som ett schackdrag i det höga spelet om Tysklands
isolering ulan helt visst också, såsom vi ofvan påpekat, var ett
uttryck af verkligt sakligt intresse och sympati för vår kyrka med
dess ur engelsk synpunkt så betydelsefulla apostoliska
succession. Det är vår varma önskan, att detta intresse efter krigets
slut åter må kunna göra sig gällande och befordra samförstånd
omkring det centralt kristliga och reformatoriska, så att vår
kyrka må kunna få åtminstone i någon mån medverka till att
bygga öfver de religiösa klyftorna och närma den sönderslitna
protestantiska kristenheten till kärlekens och det ömsesidiga
gifvandets och mottagandets enhet. Men visserligen måste man
här hoppas och tro utan att se. Ty det för ögonen är pekar
åt annat håll. Det var nog ej af blott artighet, som själfve
biskopen af London under sitt berömda besök vid fronten i
Frankrike lät engelska gudstjänsten förrättas efter rysk liturgi.
Men detta närmande mellan de engelska och ryska kyrkorna,
hvilket wisserligen kan tänkas med tiden medföra åtskilligt gagn
för den senare, ger ej något ljusare framtidsperspektiv för
evangelisk-luthersk kristendoms möjlighet att göra sig gällande i
det europeiska folklifvet. Det synes nästan som ett memento,
att till ordförande i kommissionen för engelsk-ryska kyrkliga
förbindelser sattes samme ärkebiskop Eulogius, hvilken gjort
sitt namn kändt genom sitt hänsynslösa arbete på alt
undantränga romersk eller luthersk konfession i de af ryska härar
besatta områdena i Polen och Galizien.

Hvad slutligen beträffar den tredje stormakten på
entente-sidan, Frankrike, finnes där icke mycken lutherdom. Den lilla
lutherska kyrkan i Paris, som understödes af våra
Gustaf-Adolfsföreningar, har det särskildt svårt under kriget, och
hjärtegripande äro brefven därifrån. Lutheranernas liksom de reformertes
fosterlandskärlek och ofTervilliga tapperhet står ej efter andra
fransmäns; men det säger sig själft, att det passionerade hatet
i Frankrike mot allt tyskt där skall göra tysken Luthers
tankevärld ännu mera främmande än förut. Och knappast lärer
lutherdomen som sådan ha något att vinna, om det lutherska
Elsass med dess särskildt betydande teologiska fakultet i
Strassburg enligt entenlens krigsmål lägges under Frankrike, detta
må nu efter kriget förblifva under ett libre-penseur-regemente
i Briands anda eller hemfalla åt den ultramontana katolska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free