- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
114

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

må vara huru underlig som helst; med hänsyn till vårt försvars
gångna och kommande öden är den dock en mäktig faktor.

Det är mot bakgrunden af ofvan antydda m. fl. inrepolitiska
och ekonomiska förhållanden, vår försvarsfrågas bedröfliga öden
under de sista 40 åren måste ses för att ej te sig som en
oförklarlig röra af egennytta, lättsinne och oförstånd.

Under intryck af den nydaningsperiod på det militära
området på kontinenten som inleddes genom fransk-tyska kriget, ansågs
tiden vara inne äfven för oss att taga på allvar itu med en
uppresning ur försumpningen genom ett tidsenligt ordnande af
försvarsväsendet. Frukten blef det s. k. 1875 års förslag; det
första och hittills tyvärr sista helgjutna värnpliktsförslag som
framlagts i Sverige. Det föll och på ett sätt, som otvetydigt
gaf vid handen, att situationen ej var på långt när mogen för
en genomgripande reform. Med dess fall inleddes den
förnedringens period, under hvilken fosterlandets försvar genom en
serie fattigauktioner bortslogs till den minstbjudande. Mot
sekelslutet utbredde sig emellertid allt mera en yrvaken känsla
af att det ute i världen tilldrog sig saker, som tydde på att
vår själfdeklarerade isolering måhända trots vår vilja ej var
definitiv. Under denna period upptäcktes Norrland och vi märkte
med smärtsam förvåning, att vi hade en landgräns; de
nationella instinkterna började vakna hos dem, som ännu förmådde
reagera för hotande realiteter.

Arméns målsmän, hvilka efter det snöpligt afvisade giljandet
1875 under en ihärdig men platonisk småkurtis troget tjänat
mera än 3 gånger 7 år för Rakel, funno tiden inne att förnya
sin hemställan om medel och tillstånd för armén att ändtligen
bli i stånd att fylla sin uppgift i fält; 1901 års förslag till ny
härordning framlades. Den kungl, propositionen innebar
emellertid ej en fullständig värnpliktsorganisation. Vi hade vuxit så fast
i det olyckliga systemet stam och beväring, att dess förtrollning ej
ännu kunde brytas, men man hade ändtligen kommit åtminstone
så långt, att de värnpliktiga blefvo soldater, blefvo armén själf. Det
organisatoriska påhänget af frivilligt anställd stam kunde ej
afskakas af det skäl, att den tjänstetid, som erfordras för att ur de
värnpliktiges led erhålla korpraler och beställningsmän m. fl. ej
ansågs tänkbar i vårt land. Det drömda idealet var en gång för alla
fastslaget till ett års värnplikt; man resonerade sig nämligen med
resignation till den uppfattningen, att mindre än hälften af den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free