- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
138

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Förbättrade sjöfartsförbindelser med Ryssland. Af Nils Ahlberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(t. o. m. oberäknadt dess statssubvention), borde en linje
Stockholm—Baltischport—Petersburg kunnat bära sig, och det utan
statssubvention, men med svenska statens stöd i annan form.
Rigalinjen har, under de år den ägt bestånd, visat en rask
trafikökning, hvilken den till stor del själf skapat; det är all
anledning att tro, att en linje i riktning mot Petersburg skulle visa
samma resultat.

Det torde alltså utan vidare kunna sägas, att en ångbåtslinje
från Stockholm i riktning mot Petersburg omedelbart varit
motiverad, om icke kriget kommit emellan, och att en sådan linje
bort kunna reda sig själf och medföra beaktansvärda fördelar
för varuutbytet mellan Sverige och Ryssland. Problemet är
således huruvida man bör inskränka sig härtill, eller om
tillräckliga skäl förefinnas — uti möjlighet till ytterligare
stegring af godstrafiken och därjämte till erhållande af person- och
posttrafik — att gå längre och alltså åstadkomma antingen
expressångare, godsfärjor eller snabba färjor afsedda både för
person- och posttrafiken. Detta är hufvudsaken i
kommissionens utredning.

Resultatet af densamma blir emellertid, att utom den
nyssnämnda enkla förbindelsen endast ett alternativ är acceptabelt,
nämligen en ångfärjeförbindelse med dagliga turer (eller event.
t. v. tre dubbelturer i veckan) och ombesörjd med jämförelsevis
stora färjor, betydligt större än Sassnitzfärjorna och försedda
med tre spår i stället för två. Hvarje annat alternativ —
godsfärjor, expressångare m. fl. — medför antingen en så ringa
besparing gent emot förstklassiga färjor, att den icke är värd att
tala om, eller ock innebär det ett nedläggande af betydliga
kapital utan utsikt till ett godt resultat, därtill med den risken att
materielen sedermera blir ytterst svår att realisera, om man vill
öfvergå till något bättre. Förslaget med stora färjor innebär
naturligtvis också behof af betydliga kapital, ännu större än i
något annat alternativ, men man är då åtminstone säker på att
man får en fullt tillfredsställande lösning af frågan, och därtill
visar det sig, egendomligt nog, att detta alternativ är det enda
— alltjämt utom godsbåtarna — som kan väntas komma att
bära sig. Vid alla de öfriga är detta, såvidt bedömas kan,
omöjligt: deras trafikförmåga räcker med de möjliga fraktsatserna
icke till att lämna en afkastning som kan täcka
driftkostnaderna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free