Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Förbättrade sjöfartsförbindelser med Ryssland. Af Nils Ahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBÄTTRADE SJÖFARTSFÖRBINDELSER MED RYSSLAND 139
Kommissionen har icke låtit uppgöra ritningar öfver de
tilltänkta färjorna, detta har ansetts vara för tidigt. Den har
endast framlagt ett af direktör Hök uppgjordt förslag till typ för
färjorna. Såsom nämndt, skulle de förses med tre spår; därtill
skulle spåren reserveras uteslutande för godsvagnar, då något
behof att föra öfver personvagnar på den nio till tio timmar långa
resan icke kan anses föreligga. Detta medför ock, att
passagerarna kunna hänvisas till det öfre däcket och till salonger och
hytter under däck; de kunna befordras mellan dessa lokaler
genom trappor och hissar tvärs igenom vagnsdäcket. Alla de
på Sassnitzfärjornas vagnsdäck befintliga anordningarna för
passagerare kunna således slopas, och färjorna behöfva därför,
trots de tre spåren, icke vara synnerligen mycket bredare än
Sassnitzfärjorna; bredden skulle blott behöfva ökas från 15,6
till 17,1 meter. Då bredden är den afgörande faktorn för
färjornas storlek, följer att denna icke heller behöfver ökas
synnerligen starkt. Med en ökning från 4,320 till 5,700 tons
deplacement skulle man få en färja som är fullt sjovärdig och
uppfyller alla rimliga anspråk på lugn och säker gång öfver
Östersjön. Den blir då både längre och mera djupgående än
Sassnitzfärjorna, och den kan på sina tre spår rymma fullt 50 %
flera vagnar än en af dessa. Med tagen hänsyn till trafikens
oundvikliga variationer kan kapaciteten för en dylik färjelinje med
dagliga turer upptagas till 110,000 ton pr år och för en linje
med tre dubbelturer i veckan till 47,000 ton pr år.
Den nästa frågan blir då, huru en sådan linjes ekonomi
kommer att gestalta sig. Tyvärr kan denna fråga besvaras endast
med utgångspunkt från förhållandena före kriget. Att lägga de
nuvarande anskaffningskostnaderna och kolprisen till grund för
en kalkyl är påtagligen missvisande, och huru de komma att
ställa sig efter krigets slut är alltför osäkert. Klart är endast,
att anskaffnings- och driftkostnaderna, om de beräknas med
hänsyn till förhållandena år 1914, framdeles måste betydligt
höjas. A andra sidan kunna äfven frakterna sättas betydligt
högre än år 1914, och då kostnadshöjningarna träffa olika
linjer mellan Sverige och Ryssland i någorlunda samma grad
och således böra förorsaka ungefär samma behof af ökade
frakter, torde det icke komma att afvika alltför mycket från
verkligheten, om man förutsätter att ångfärjeledens driftkostnader och
inkomster komma att stiga i ungefär samma proportion. Med
11. Svensk Tidskrift 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
