- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
170

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

DAGENS FRÅGOR

presidenten Briand, som kom till Paris för ett tiotal år sedan
bokstafligen utan bröd för dagen, utan vänner och utan förbindelser,
har också fått till stånd ett krigsråd med fem medlemmar och
vidsträckta befogenheter; han har frigjort sig från den samling »ärorika
gubbar», som en tid tyngde på hans kabinett utan att kunna förläna
det afsedd ökning i auktoritet, och han har varit angelägen om att
tillförsäkra sig medverkan från det praktiska lifvets bästa
representanter. Utnämningen af järnvägsmannen Glaveille och
stålindustriexperten Loucheur till ammunitionsministerns närmaste medhjälpare
är ett motstycke till Stanleys, Devonports och lord PJionddas
upptagande i det engelska kabinettet. Också här äro arbetarne — sedan krigets
början — representerade af en af sina dugligaste representanter Albert
Thomas, ammunitionsministern. Det mest markanta namnet är dock
den n}7e krigsministern, general Lyautey, en stark man af den typ,
som länge fruktats af de franska partipolitikerna, organisatören
och försvararen af Frankrikes välde i Marocko, ett motstycke till
Xurzon, Milner och Cromer, en typ som omplanterad på fransk jord
gärna blir icke blott ledare utan äfven diktator.

Tysklands militära organisation, som helt och hållet fungerat efter
beräkning, har varit stark nog att stödja alla mer eller mindre
ex-perimentartade krigsnyheter, och man har sett den detaljerade
lifsmedelsregleringen och den fullständigt revolutionerande s. k. militära
hjälptjänsten med dess införande af militära värnpliktsmetoder på det
civila lifvets område genomföras med ett förvånansvärdt lugn. I
Tyskland ha därför omhvälfningarna i administration och ledning
varit minimala, om också personer af samma slag som de nya
männen i England och Frankrike ingalunda saknats i ledningen. Och
framför allt — också här i socialistlagarnas gamla land skönjas allt
kraftigare tendenser till inflytande och makt för arbetarnes
organisationer och representanter.

I England och Frankrike förenas sålunda den praktiska
duglighetens män, vare sig de fostrats inom administrationen, näringslifvet
eller arbetarrörelsens mångahanda organisationer för att öfverta
arfvet efter institutioner, som i krigets naturliga urval icke visat sig
bestå profvet. I Tyskland är socialdemokratien regeringsparti och
den »nyorientering» i inrikespolitiken, hvilken man synes där
fullkomligt ense om i alla betydande politiska kretsar, innebär ökadt
inflytande i riksledningens makt och ansvar för de arbetarmassor,
som visat i handling, att de »i farans stund icke lämna fosterlandet
i sticket». Det är nya maktfaktorer, som tränga fram till ledningen
inom de tre kämpande västerländska stormakterna; den gamla lagen
gör sig åter gällande, att de stånd, klasser och institutioner inom
samhället, som äro villiga att bära de för statens bestånd nödvändiga
bördorna, de komma också med nödvändighet att öfvertaga makten
från dem, som rygga tillbaka härför. Parlamenten ha förmått
uppehålla sitt inflytande endast i den mån de medverkat till det egna
landets upprätthållande under den oerhörda påfrestningen, under det
att de, i den mån de blifvit härdar för det gamla partipolitiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free