- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
174

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfningstidens minskning till två år samt trots den stående arméns
gradvisa ökning icke kunnat utbildas i vapnens bruk. En annan
svaghet, som ej framgår af Meineckes framställning, men väl af andra
fullt pålitliga uppgifter, är att hufvuddelen af de äldre uppbåden på
grund af bristande fasthet i organisationen icke omedelbart kunde
tilldelas den verksamhet vid själfva fronten, som de sedermera visat
sig mäktiga. Bristen på trupper torde särskildt under Marne-skedet
och senhösten 1914 ha varit ytterst kännbar för den tyska
krigsledningen. Under hänvisning till de mörka Yperndagarna, då den
nästan outbildade tyska ungdomen i de s. k. hjälpkårerna kastades
in i häxkitteln utan någon positiv vinst, visar också Meinecke på den
nya uppgift, som de tyska härorganisationerna efter kriget måste
lösa, nämligen möjliggörandet af att hvarje man omedelbart vid
mobilisering kan användas för krigstjänst. Såsom enda utväg för
uppnåendet af detta mål pekar han om än i mycket försiktiga ordalag
på en ytterligare förkortning af tjänstgöringstiden. En liknande tanke
uttalades af general v. Falkenhayn vid en intervju till Stockholms
Dagblads korrespondent, och den äger för oss svenskar ett särskildt
intresse, emedan den på sätt och vis ger oss förhoppningar, att den
svenska militära sakkunskapens ståndpunkt under försvarsstriden 1914
i fråga om öfningstidens längd för hufvudmassan af armén under
i öfrigt gynnsamma förhållanden
skall visa sig kunna bestå profvet.

En norsk
försvarshandbok.



Det är en klen tröst, men det är dock en tröst, när
man ser dyrtidsdiagrammens kurvor stiga likt
alptoppar mot skyn, att höra, att i andra länder stigningen är ändå
mera brant och halsbrytande. Det är nog så, att samma
tröstegrunder kunna gälla äfven på andra områden. Det ligger nära till hands
att tro den nationella minimipunkten vara nådd, när man finner våra
i sig själfva begränsade krafter bindas af partihatet, ledande
tidningsorgan och politiska personer i framskjuten ställning under yttre
konflikter ta parti mot den svenska ståndpunken, våra efter
halfsekelslånga mödor ändtligen förbättrade försvarsanordningar under
brinnande världskrig behandlas med oförminskad hätskhet och från
ett eller annat hörn t. o. m. inom riksdagen afväpningsropen
fortfarande höjas. Det kan då vara till någon hugnad att höra,
huruledes i norska fosterlandsvänners ögon Sverige i jämförelse med sina
grannländer är en stat, som inger de stora respekt, stark nog att
själf bestämma öfver sitt öde, att gripa in, men också »— med
adskillig tryghed og uden at ydmyge sig — vælge freden». Men
hvarför? De svenskar, som i årtionden motarbetat försvarets stärkande
och som i dessa dagar af handelspolitiska grunder ifra för en
mjukare hållning utåt, kunna läsa svaret på ett tungomål, för hvars klang
de länge plägat ha ett öra:

De smaa stater takseres efter deres værnekraft.

Af de neutrale stater er det — bortseet fra Grækenland — Danmark och
Norge, som behandles mest overlegent. Dels fordi vi — af handelspolitiske
grunde — finder os i den fremmede ’indflydelse’
, dels fordi vi militært veier
forholdsvis lidet
...


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free