Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 23. 2. 1917 - En norsk försvarshandbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Orden äro hämtade ur en nyutkommen norsk bok, Fædrelandet
i verdenskrigens lys (Kristiania, Aschehoug 1916; 320 sid.; pris kr.
3,60), utgifven af dr Hj. Christensen och amtman I. E.
Christensen. Arbetet motsvarar till sitt syfte ganska nära den af Svensk
Tidskrifts redaktion 1913 utgifna handboken Försvarsfrågan. En
handledning, och det kan med tillfredsställelse konstateras att dess
norske meningsfrände i stor utsträckning och med villigt erkännande
tillgodogjort sig dennas innehåll. Utkommet först under världskriget,
kan det norska arbetet använda sig äfven af erfarenheterna därifrån,
bl. a. med afseende på dess förkrossande inverkan på
antimilitarismen i de krigförande länderna. Medan den svenska
försvarshandboken i första hand afser att lämna intresserade försvarsvänner
material till praktisk användning, är den norska genomgående hållen
i mera populär ton — hvilket kan märkas äfven af det på
känslopåverkan delvis inriktade illustrationsmaterialet. — Den blir
därigenom ganska lättläst äfven för andra än norrmän. Med sina citat
från norska antimilitarister liksom också från både försvarsvänliga
och försvarsfientliga svenska socialdemokrater under de senaste åren
kan den äfven i viss mån tjäna till komplettering af sin svenske
föregångare.
Den har dessutom betydande intresse ur andra synpunkter.
Den ger t. ex. faktiska upplysningar om den norska försvarsfrågans
historia samt också om Norges militära åtgärder under världskriget,
t. ex. för reservbefälsutbildningen, där — liksom i fråga om
anordningarna för neutralitetsskyddet (s. 23 f.) — vissa jämförelser med
svenska förhållanden erbjuda sig själfva.
Men den ger också reflexioner och erfarenheter från utvecklingen
i Norge af allmännare intresse och med ännu mera betydelsefulla
jämförelsepunkter, ej minst att beakta för dem, som i den norska
demokratismen älskat att se ett föredöme för vårt efterblifna folk.
Hela sidor skulle här förtjäna citeras (s. 199 f., 211 f., 215 ff.):
... Maaske vil historien vise, at den ’frihedstid’, vi nu gjennemlever,
parlamenterismens frihedstid, indebærer lignende farer som de polske rigsdages
guldålder... Ét har forsynets adelig kaarne og majoritetens folkelig kaarne tilfælles:
naar ikke faren er overhængende, er partiernes, provinsernes, bygdernes krav
gjerne prioriterede før landets krav, enhver slaas for sit. Men hvem ved, naar
faren er overhængende? Polakkerne vidste det ikke...
... Politisk og socialt foregik udviklingen [i Norge under 1800-talet]
temmelig hurtig — kanske for hurtig — forsaavidt som politisk umodenhed og
social halvdannelse altfor ofte gjorde sig tykt gjældende. Mens til høire
bureaukratiet forbenede sig, særlig i 70-aarene, vandt en ubestemt mellemklasse, hvor
skolelærere spillede første violin, mere og mere inflydelse...
... Vort forsvars historie siden 1814 viser en gjennemført prutning... Vi er
nogle gange blit vakt fil eftertanke, men har undgaaet faren, hvad der har
befæstet vor tillid til vort held og til — forhandlingernes undergjørende
virkning. Ordet er vort ypperste værn, pennen vort nationale vaaben. Ordet
hjælper os ogsaa til at glemme ting, som vi ved... Men vi ved alt dette, som
om vor viden gjaldt et ganske andet land end vort eget.
Som nation er nordmændene imidlertid gjennemtrængt af bevidstheden om sin
egen udmerkethed. Det har bl. a. sin aarsag i, at de krav, vi stiller til os
selv, er let overkommelige... En overfladisk gjennemsnitsdannelse prætenderer
at raade over den fornødne indsigt i de forskjelligste materier... Lidt af hvert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
