- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
181

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

PARLAMENTARISMEN OCH SVENSK
TRADITION



af docenten GUNNAR REXIUS

Under den snart ett sekel gamla diskussionen om
parlamentarismens inympande på vårt statsskick har man tidt
och ofta å ömse sidor sökt stödja sin sak genom retrospektiva
historiska betraktelser, afseende att bevisa det egna programmets
öfverensstämmelse med svensk tradition och utvecklingstendens.
Förr tycktes högern ha monopol på detta argument. Liksom vår
regeringsform icke syntes predisponera för utan snarare mot
parlamentarism[1], så tycktes icke heller politisk praxis ha fört
oss väsentligt hän mot denna statsform. Det var, om jag minnes
rätt, under 1911 års valrörelse (möjligen var det något tidigare),
som — hufvudsakligen akademiska — vänstertalare framförde
den för mången säkerligen rätt öfverraskande upptäckten, att
parlamentarismen i själfva verket alls icke var någon nyhet
eller någon främmande importartikel, utan tvärtom endast den
naturliga slutpunkten i en inhemsk, jämn, organisk utveckling,
som pågått mer än ett halft århundrade. Ministären Staaff,
inkarnationen af parlamentarismens ändtliga genombrott, befanns
vara den logiska konsekvensen af många decenniers svenska
författningshistoria. Och det vardt rent af ett brott mot nationell
tradition att hädanefter bestrida eller ens ifrågasätta
parlamentarismens herravälde hos oss.

Den mest betydande exponenten för denna nya lära är
tvifvelsutan prof. Nils Alexandersons högst intressanta artikelserie
Svensk parlamentarism i Forum 1915. Detta förhållande torde
motivera, att jag delvis tager hans framställning till utgångspunkt

[1] Ordet användes i denna uppsats uteslutande i betydelse af riksdagens makt
öfver ministärbildningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free