- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
213

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af disciplinen på Östersjöflottan kanske var hans och hans
följeslagares mest maktpåliggande uppgift, stärkte han ytterligare
kontakten mellan de ledande finländska politikerna och den
nya ryska regimen. I riksrådsledamoten M. Stachovitj, hvilken
1910 fört Finlands talan i riksrådet gent emot Stolypins
förryskningsprogram, fick den nya finländska frihetsregimen en
vederhäftig, erfaren och sympatisk generalguvernör i den
arresterade Bobrikov-epigonen Seyns ställe. Den nye
generalguvernörens obekantskap med finländska samhällsförhållanden var
en brist, som man sökte motverka genom att vid hans sida som
adjoint ställa baron Serge Korff, en till kadettpartiet hörande
impulsiv yngre rättslärd, hvilken under nära tio års verksamhet
som professor i rysk statsrätt och rysk rättshistoria vid
Helsingfors’ universitet haft rikligt tillfälle att förvärfva nödig
personkännedom och sätta sig in i Finlands »ställningar och
förhållanden». Landtdagskallelse utfärdades, och åtgärder vidtogos
för att få till stånd en på samma gång af den
socialdemokratiska landtdagsmajoritetens förtroende uppburen och för de
väntande stora regeringsuppgifterna arbetsduglig senat.
Socialdemokraternas till följd af mångårig, med grofva medel
arbetande press- och folkmötesagitation ingrodda misstro mot den
borgerliga »roffareklassen» omöjliggjorde tillkomsten af en stark
nationell samlingsregering, bestående af samtliga partiers bästa
män. Man fick nöja sig med ett surrogat, en ministär med
socialdemokratisk majoritet, som togs från partiets
besinningsfullare element och förstärktes med representanter för mer eller
mindre utpräglad vänsteråskådning inom de fyra borgerliga
partigrupperna. Socialdemokratiska partirådet höll i det längsta
på att få själft utpeka äfven samtliga borgerliga senatsledamöter,
men bekvämade sig omsider — då det hela höll på att gå
sönder genom denna fordran och tiden hastade — att utbyta den
ursprungliga förslagslistans båda svagaste borgerliga namn mot
professorerna E. N. Setälä och Allan Serlachius. Den af
landtdagen 1908 antagna och sedan dess på hyllorna i
statssekretariatet för Finland hvilande förbudslagens genomförande och ett
för skyndsamt förverkligande afsedt socialt minimiprogram,
innefattande en rad af partiets främsta önskemål på torpare-,
arbetareskydds- och folkförsäkringslagstiftningens område utgjorde
jämte en radikal grundlagsrevision den inrikespolitiska plattform,
på hvilken den nya senaten tillkom. Frigifvandet af alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free