- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
217

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och andra större possessioner är äfven att vänta. Men de många
blifvande jordägarna äro otåliga, de vägra allt mer att betala
arrenden och ha äfven svårt att förlika sig med maximiprisen
på spannmål. Flerestädes ha de redan på egen hand börjat
igångsätta expropriationer i den rena, planlösa konfiskeringens
form, och i de artiklar, i hvilka ryska pressen försiktigt
behandlar dessa företeelser, märker man granneligen, att här
ligger den ömma punkten, och att här hotar den fara för anarki,
som somliga ytliga utländska bedömare, särskildt i Tyskland, med
orätt företrädesvis sökt på det rent politiska området.

Omhvälfningens verkan på kriget beror gifvetvis i hög grad
på utgången af konflikten mellan den moderatliberala och den
socialistiskt radikala riktningen bland den politiska maktens nya
innehafvare. Den sistnämndas män ha bestämdt uttalat sig
emot annexioner och tänka sig krigets fortsättning närmast
som ett försvar för den nyvunna friheten, något som i sin
ordning framkallat lifliga försäkringar från samtliga centralmakters
ledande statsmän, att de ej vilja inblanda sig i Rysslands inre
angelägenheter. Den ryska revolutionens vänsterflygel har
visserligen sändt Tysklands proletärer en maning att följa exemplet
från Petrograd, men det förefaller osannolikt, att de skulle vilja
vara med om krigets förlängning öfver ännu en vinter för
sådana mål som Polens återeröfring och arrondering samt tyska
riksförfattningens omstöpning. Tager den ryska omhvälfningen
i sin fortsättning gestalten af en social agrarrevolution, så ökas
naturligtvis ytterligare svårigheterna att samtidigt energiskt
fortsätta kriget med en armé, hvilken till så stor del som den
ryska utgöres af »jordhungriga» bönder. I längden torde därför
den ryska revolutionen närmast komma att verka i riktning
mot ett påskyndande af världskrigets afslutning, men för den
närmaste tiden förefaller det, som om de för krigets energiska
fortsättning ifrande ministrarna och generalerna ha fronttrupperna
i sin hand. Dock har det lyckats Kerenskij att afpressa sina
ministerkolleger en högtidlig afsägelse af alla eröfringssyften för
Rysslands del, och arbetarrådet kräfver i fjolårets numera
omoderna Wilsonstil »fred utan seger», en fred utan såväl
annexioner som krigsskadeersättningar.

Den djupare liggande allmänna frågan, huruvida ett fredligt eller
ett krigiskt Ryssland kommer att utgå ur revolutionen är för
tidigt väckt. Möjligheterna äro därvidlag många och inbördes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free