- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
223

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hvad lönar det att räkna med de flarn, som gunga och dansa
på det böljande »ryska hafvet», hvarom redan Pusjkin har
sjungit på trots mot Europa? Vi kunna vara förvissade därom, att
i längden ingenting betyder det minsta, som ej kan samla
omkring sig så många sablar som möjligt, åtminstone för såvidt
som det gäller äkta moskovitisk sammanhållning. Hvad eller
hvem det månde vara, som därmed lyckas bäst, det är oss ännu
fördoldt, men vi skönja redan de begynnande och trefvande
försöken, hvilkas framgångar närmast torde bero på de mer
eller mindre lyckade konstgreppen för att lösa den allra mest
trängande »magfrågan». Utan att man behöfver obetingadt
försvärja sig till den »materialistiska historieskrifningen», måste man
erkänna, att den frågan gör sig dess kraftigare gällande, ju
lägre det brustna samhällslifvet nedsjunker från rättsordningens
herradöme till den förenklade naturdriftens öfvervälde.

Duman? Det är påtagligt, att dess ledare icke, så förargade
de än må ha varit öfver sin hemskickning, haft någonting att
skaffa med själfva omstörtningen, som gått vida längre än hvad
de kunnat önska för den konstitutionella »intelligensens» och de
diplomatiska framtidsplanernas räkning. De ha blott skyndat till
i sista minuten och efter en improviserad uppgörelse med några
utomstående viljor valt ett »verkställande utskott», som i sin
ordning tillsatt en »interimsministär». Man har låtit dem
hållas så länge, men öfver någon egen väpnad styrka förfoga de
tydligen icke. De hjälpa sig fram med defilerande
regementsparader, uppmuntrande adresser från generaler och
soldatföreningar, ministeriella besök vid fronten, o. s. v. Militär välvilja
synas de påräkna, men kommandolydnad, när det kniper?
Emellertid afsättas i massor guvernörer och andra »byråkrater»,
regeringskommissarier fara omkring öfver hela riket, det förordnas
om val af otaliga lifsmedelsnämnder i alla provinser, och
bönderna uppfordras högtidligt att icke söla med sin tillförsel.
Kommer maten riktigt och hastigt nog fram, eller åtminstone
bättre än före frihetens tillkomst?

»Soldater och arbetare», som tillsammans uppträda såsom
gatukampens segerherrar, ha danat sina särskilda »råd» af på
något sätt valda »ombud», först i hufvudstäderna, sedan på
mångfaldiga andra orter inom riket. Dessa olika »råd» ha redan
hunnit välja egna »ombud», som samlats till en allrysk
»kongress», innan ännu den utlofvade »konstituerande»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free