Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 19. 4. 1917 - Förvaltningen och partiregementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
expeditionschefsgöromålen på två befattningshafvare, båda med
tjänstemannautbildning. Åt den ene, som skulle erhålla den fullständigt
inadekvata benämningen statssekreterare, skulle hufvudsakligen
anförtros »de politiska uppgifterna, framför allt propositionerna till
riksdagen och samarbetet i öfrigt med riksdagen», åt den andre,
expeditionschefen, hufvudsakligen den granskande och öfvervakande
verksamheten med afseende å departementets öfriga arbete.
Statssekreteraren skulle allenast tillsättas på förordnande, och därigenom skulle,
om af någon anledning samarbetet blefve otillfredsställande eller
statssekreteraren befunnes icke äga det intresse och den erfarenhet
i politiska ting, som erfordrades för att komplettera
departementschefens eget arbete, ett ombyte lätt ske af statssekreterare.
Det uttryck, som en så framskjuten person inom det liberala
partiet gifvit åt sin uppfattning om det rätta förhållandet mellan
förvaltning och partipolitik, är ägnadt att väcka det största uppseende.
Det icke blott visar en bestämd afsikt att bryta med en hittills
allmänt erkänd och grundmurad tradition inom svensk förvaltning, det
ådagalägger också en alldeles efterblifven ståndpunkt i förhållande
till främmande länders förvaltningsorganisatoriska principer. Man
behöfver i detta hänseende blott erinra sig utvecklingen i England.
I detta parlamentariska mönsterland hade idéer, sådana som herr
Schotte nu framlägger i sitt betänkande, redan i senare hälften af
förra århundradet uteslutande historiskt intresse. De betecknade en
lyckligt öfvervunnen ståndpunkt, som ingen önskade tillbaka.
I England skötas de uppgifter, som herr Schotte vill anförtro åt
»statssekreteraren», af the Permanent Under-Secretary, som i
motsats till den parlamentariske undersekreteraren kvarstannar
oberoende af de växlande ministärerna. Den parlamentariske
undersekreteraren har vanligen intet med ärendenas förberedelse att skaffa —
han har sin plats i underhuset som vald medlem däraf och
biträder eller företräder där sin chef. Den permanente undersekreteraren
får ej sitta i underhuset — han skall vara helt och hållet afstängd
från partipolitiken. Hans uppgift är densamma som den svenske
expeditionschefens, och äfven i England talas om nödvändigheten att
befria honom från en del detaljarbete, som borde kunna utföras af
de underordnade tjänstemännen. En engelsk »departementalkommitté»
framhöll för några år sedan, att hans arbete borde begränsas till
att »öfverlägga med och råda sina parlamentariska chefer, göra
utkast till eller utarbeta förslag till ny lagstiftning eller administrativa
reformer, taga de i parlamentet uppkommande frågorna i
öfvervägande, mottaga ledamöter af parlamentet eller representanter för
allmänheten, då det gäller svårare frågor, och i allmänhet kontrollera
och dirigera departementets arbete».
Denne ämbetsmans egenskap af permanent ledare för den
afdelning inom administrationen, som hos oss närmast motsvarar
departementet, stadgade sig redan under midten af förra århundradet.
Äfven om han, liksom så många andra faktiskt oafsättliga
ämbetsmän, har sin plats »at the pleasure of the Crown», är dock hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
