Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 19. 4. 1917 - Förvaltningen och partiregementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betraktelsen, att landets bästa kräfde partiets väl och att ändamålet finge
helga medlen.
Med den nuvarande anordningen föreligga ej dessa faror.
Visserligen äro expeditionscheferna såsom förtroendemän afsättliga. Men
det tar en rundlig tid, innan en ny expeditionschef hinner sätta sig
så in i departementsarbetet, att han kan vara till full nytta för sin
chef; ett ombyte af expeditionschef är därför förenadt med
afsevärda olägenheter. Med den nuvarande organisationen ställas också
så stora fordringar på hans arbetsförmåga och duglighet i öfrigt,
att en ersättare ej alltid är lätt att finna; detta har naturligtvis
bidragit till, att expeditionscheferna bibehållits vid sina befattningar
äfven när partiministärer aflöst hvarandra. Men främst har säkert
anledningen därtill varit, att det skulle betraktas såsom ett oerhördt
brott mot all god tradition, om en ämbetsman af partipolitiska skäl
aflägsnades från sin post.
Det är således ett synnerligen elakartadt attentat mot den
svenska förvaltningens hittillsvarande oafhängighet af partipolitiken, som
herr Schotte planlagt. Han beräknar tydligen fullt riktigt, att man
lättare kan genomföra ombyten efter politiska grunder på en
nyinrättad plats, som tillsättes på förordnande, än på
expeditionschefsplatserna, om dessa kvarstode orubbade. Och den uppdelning af
arbetet, som herr Schotte föreslår, gör onekligen ombyten af
»statssekreterare» i viss mån lättare att åstadkomma än för närvarande af
expeditionschefer, hvilka ju alla åtminstone en del af året syssla
med det löpande, rutinkräfvande departementsarbetet. Visserligen
skulle äfven ombyten af ämbetsmän af den af herr Schotte
föreslagna typen vara mycket ofördelaktiga för effektiviteten i arbetet,
ty äfven propositionsskrifvandet — särskildt arbetet på
statsverkspropositionen med hvad därtill hörer — förutsätter en ingående
kännedom om ärendena inom departementet. Men kanske den
frågan löses, så att vid alltför kaleidoskopisk växling af
partiministärerna och deras partipolitiska statssekreterare, de afgångna
statssekreterarna få gå lediga eller återgå till förutvarande befattningar i
afvaktan på att deras vänner skola lyckas ånyo eröfra makten. I
hvarje fall bör man bereda sig på, att de praktiska olägenheterna ej
komma att få utgöra ett hinder för den föreslagna anordningens
utförande, om partipolitiken så fordrar. Att i tid mota dessa
tendenser är därför i högsta grad af behofvet påkalladt.
Att expeditionschefernas arbetsbörda är för dryg, är emellertid
otvifvelaktigt. För närvarande lättas denna på det sättet, att
expeditionscheferna i de mera arbetstyngda departementen taga ledigt från
sin tjänst under stora delar af året för att utarbeta propositioner i
viktigare ärenden; under tiden skötes det löpande af en
tillförordnad expeditionschef, vanligen ett af kansliråden. I
utrikesdepartementet, där ju arbetet är afsevärdt olika mot i de öfriga
departementen, skötas de löpande ärendena af kabinettssekreteraren, och ett
kansliråd ombesörjer en del viktigare ärenden i egenskap af
biträdande kabinettssekreterare, en befattning som tillkommit från och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
