- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
243

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vårt ekonomiska förhållande till utlandet.



På få punkter är användningen af utnötta
schabloner i tidningarnas handelsafdelningar mer
anmärkningsvärd, än då det gäller att kommentera
de månatliga svenska bankrapporter, som Bankinspektionen och
Riksbanken utge. Månad efter månad har därvid konstaterats en
»förbättring» af förhållandet till utlandet, som vid det här laget borde
ha skapat ett ekonomiskt Eldorado af Sverige, om man finge ta
kommentatorerna på orden.

Hvad denna s. k. förbättring består i är en oafbruten ökning af
de svenska bankernas tillgodohafvanden i utlandet. Med hvilken
oerhörd fart denna utveckling har försiggått, torde ganska få ha
gjort klart för sig, åtminstone om man kan döma efter frågans
behandling i den offentliga diskussionen. Ännu vid årsskiftet 1914—15
utgjorde de svenska bankernas tillgångar i utlandet (fordringar hos
utländska banker och bankirer jämte utländska växlar) efter afdrag
af motsvarande skulder endast omkring 111½ mill. kr., äfven det
dock en stark förskjutning från läget före kriget. Under 1915 blef
beloppet mer än fördubbladt, så att det vid årets slut utgjorde 242½
mill. kr. Men äfven denna ökning var, absolut taget, en obetydlighet
i jämförelse med hvad som komma skulle. Enbart under de fyra
sommarmånaderna (juni—september) 1916 växte beloppet med icke mindre
än 154 mill. kr.; och sedan oktober 1916 har stegringen ingen månad
varit nere i 10 mill. kr., så att beloppet vid senaste årsskifte utgjorde
476 mill. kr., hvarefter slutligen den halfva milliarden uppnåddes
med utgången af februari 1917. Parallellt med denna utveckling, hvars
like ingen i detta land väntat få skåda, har dessutom gått en reimport
af (hufvudsakligen svenska) värdepapper, hvilkas redovisade belopp
vid slutet af 1916 utgjorde 207 mill. kr., som till omkring tre
fjärdedelar komma på det enda året 1916 (för denna del af frågan hänvisas
till den utförliga uppsatsen Värdepappersimporten under kriget i 2:a
häftet af Ekonomisk Tidskrift för i år). Sammanräknas dessa
kända siffror med de okända men sannolika för enskilda personers
utländska tillgodohafvanden och värdepappersköp i utlandet, blir
resultatet antagligen, att våra (öfverskjutande) fordringar på utlandet
hittills under kriget ökats med öfver 800 millioner kronor.

Innebär denna, fortfarande månad efter månad pågående, utveckling
nu verkligen en »förbättring»? Det är hvad som här skall
undersökas.

Ökning af våra utländska tillgodohafvanden liksom
värdepappersimport betyda för det första, att varor skickas ur landet utan att
andra varor komma in i deras ställe; de ange att en varuexport
har ägt rum utan motsvarande varuimport och att exportens värde
antingen kvarstår såsom exportörens (eller hans banks) fordran i
utlandet eller också indragits i form af värdepapper i stället för i
varor. De betyda alltså, att varuknappheten i landet ökas. I en
tid, då denna knapphet redan är mycket betydlig, torde de flesta
vara böjda att anse detta som en ganska litet tilltalande utveckling;
och otvifvelaktigt har staten ställt sig på den ståndpunkten genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free