- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
248

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mera. För Finland har i hvarje fall just detta betydt dess räddning,
hvaröfver vi nu glädja oss. Må vi med stolthet tänka på, att det var
vårt arf, som gaf Finland dess styrka. Må vi också besinna, att det
arfvet förpliktar både dem och oss.

Muhammedanismens
heliga orter.



Med åratals mellanrum har under de senaste
decennierna någon isolerad och tillsynes betydelselös uppgift
förekommit i tidningarna rörande strider mellan turkar och
araber inom den af de förra aldrig verkligt betvingade delen af
arabiska halfön. Året efter tysk-franska kriget sökte turkarna taga Jemen,
landsändan längst söderut vid Röda hafvet, i besittning, men försöket
misslyckades. Sedan tio år tillbaka har den närmast norr därom
liggande provinsen Asir, som sträcker sig upp mot Mekka, varit i
revolt mot det turkiska väldet. Och året före världskriget utbröt ett
uppror i El Hasra, trakten närmast väster om Persiska vikens inre
del, hvilket ledde till turkarnas utdrifvande under strider, där mycken
tapperhet utvecklades å båda sidor, om hvilket en och annan lösryckt
notis förekom äfven i svenska tidningar.

Hvad som låg bakom alla dessa föga uppmärksammade notiser var
emellertid realiteter, hvilka under världskriget kommit att spela en
stor roll. Ej omöjligt är också, att hvad där tilldragit sig kommer
att få en förblifvande och ännu större verkan efter kriget. Här är
nämligen fråga om, huru det skall ställa sig med herraväldet öfver
de områden, där Islams heliga orter äro belägna.

Ingen kult i världen rymmer inom sig en mera genialisk tanke än
den af Muhammed bestämda böneställningen för hvarje rättroende,
Kebla’n, den riktning mot Mekka, som muhammedanen skall intaga
på sin bönematta, hvarhelst på jordklotet han befinner sig. Men
äfven utan den direkta verklighetsprägel, som hänvändelsen till
kultens centrum sålunda får, och hvilken ytterligare styrkes genom
medvetandet om — populärt sedt — samtidigheten af den bönehandling
med ansiktet vändt mot samma helgedom, som dagligen begås af hvarje
rättrogen profetens efterföljare, är det ju själffallet att de heliga orterna
och hvad dem berör skall vara af den största betydelse för hela den
muhammedanska världen.

Att sålunda Turkiets och »de rättrognes behärskares» makt öfver
ifrågavarande nejder var osäker måste få vidtutseende betydelse den
dag, då förhållandena medförde stora skakningar för sultanens välde.
Komme detta att ske i samband med händelser, hvilka berörde
lärans renhet och obesmittade ställning, måste naturligtvis allt detta,
den inom Arabien rådande primitiviteten, den konservativa teologiska
andan och afvogheten mot all europeisering, få en större räckvidd.

En sådan situation har nu inträdt. Den ungturkiska regimens stora
bristfälligheter i troshänseende och det turkiska samgåendet med
Tyskland måste i hög grad stärka betydelsen af de faktorer, som
nyss omtalats. Så som världskriget utvecklade sig, kommo dessa att
med lätthet uppväga mycket af den omtanke och möda, som från tysk
sida länge nedlagts på att vinna muhammedanska sympatier. Framför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free