- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
256

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det kunde väntas, att andrakammarvalen skulle komma att
behärskas af dagens opinionsvindar och i viss mån bli
tummelplats för partiernas strid — ehuru De Geer öfver hufvud taget
hyste en djup motvilja mot allt partiväsen — så borde däremot
första kammaren komma att utgöras af en elit, vald utan
hänsyn till partilinjer, och blifva en verklig senat af de bästa och
visaste bland folket. Skulle andra kammaren representera
partiopinionerna (ehuru alls icke fattade i vår tids mening) och väl
äfven i viss mån kommunernas lokalintressen, så skulle
däremot den första utgöras af den öfver partisynpunkter höjda
kapaciteten och företräda riksintresset. Detta är den ideella
grundvalen för 1866 års tvåkammarsystem. Och den innebär en
verklig och principiell, icke blott en formell och skenbar
karaktärsolikhet mellan kamrarna.

Det moderna partiväsendets uppkomst har sedan i grund
förryckt detta system. Första kammaren var till en tid en sådan
senat, som dess upphofsmän tänkt sig. Men omsider blef det
annorlunda, och höger och vänster ha sedan hjälpts åt att
betaga den dess afsedda karaktär. Vändpunkten utgöres måhända
af tullstriderna mot åttiotalets slut, hvilka beteckna de moderna
demokratiska valmetodernas och valapparaternas födelsetid i
vårt land. Under denna vår första egentliga valstrid af modern
typ nådde partikampens böljesvall äfven landstingen och första
kammaren i högre grad än förut. Sedan har
kommunalkorporationernas »politisering» stadigt fortgått, i synnerhet efter
1907—09 års demokratisering af den kommunala rösträtten, hvilken
i förening med det proportionella valsättet först möjliggjorde
verkliga partistrider vid förstakammarvalen. Nu gå
landstings- och förstakammarvalen efter precis samma partilinjer som
andrakammarvalen. Samma partikvarnar mala fram båda kamrarna.
Det indirekta valet genom landstingen har förlorat så godt som
all betydelse. Såsom enda faktor af reell betydelse kvarstår
den graderade röstskalan.[1] Båda kamrarna representera
partiorganisationerna, endast med olika proportioner mellan
partierna. Enda skillnaden är, att ett parti har majoritet i första,
ett eller ett par andra i den andra. Kvar stå af De Geers system
maktfördelningen inom riksdagen, karaktärsskillnaden mellan


[1] Därjämte har möjligen valbarhetscensus till första kammaren någon liten
betydelse, skönjbar särskildt däri, att socialdemokraternas representation i
denna kammare till stor del måst tagas utom den egentliga arbetareklassen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free