- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
259

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gifvetvis skulle det oaktadt en del af dem komma att till sin
åskådning tillhöra det ena eller andra partiet, men deras
ställning blefve dock en väsentligt annan än de direkt under
partiorganisationernas egid valda andrakammarledamöternas.

Här må alldeles lämnas å sido frågan om det ena eller andra
representationssättets större eller mindre »riktighet» i och för
sig. Vi nöja oss med att framlägga tanken om en
korporationsvald första kammare såsom det antagligen enda möjliga sättet att
åstadkomma en senat, som icke blott så att säga kvantitativt,
d. v. s. genom de olika proportionerna mellan partiernas
numerärer, utan kvalitativt och principiellt skiljer sig från
medkammaren, men dock hvilar på solid och stark grund.

Vi betecknade den framkastade tanken såsom ett sätt att
restaurera vår första kammare till öfverensstämmelse med
upphofsmännens syften med densamma, visserligen genom andra
medel än de tänkt sig. Detta kan synas som en paradox. Men
det kan vara af intresse att påpeka, att vår
ståndsrepresentations nedrifvare, Louis De Geer, icke i princip afböjde
klassvalens tanke. Den förstärkta representationsrätt, han gaf
städerna, innebär ju tvärtom ett starkt erkännande åt densamma.
Och det finns i hans broschyr Några ord till försvar för det
hvilande representationsförslaget ett stycke (s. 33), som får ett
särskildt intresse genom de framtidstankar, som där skymta.
Det heter där bl. a.: »Teoretiskt kunna klassval lika väl
försvaras som samfällda val; måhända bättre, men för våra
nuvarande förhållanden i vårt glest bebodda land äro de alldeles
opraktiska». Det teoretiskt allra riktigaste vore f. ö., fortsätter
förf., »att klasserna vore bildade efter de olika politiska
tänkesätten», hvarpå hänvisas till Stuart Mills tankar, hvilka
innehålla det proportionella representationssättet i sin linda. »Men
detta problem väntar ännu på sin praktiska lösning, och under
tiden får man nöja sig med det bästa, som praktiskt kan
utföras.» Midt i sitt nivellerande arbete anar den gamla
liberalismen framtidens organiserande uppgifter. Vår tid har sett de
proportionella valens idé slå igenom både hos oss och
annorstädes. Månne icke tiden nu skulle vara mogen att söka
utnyttja den andra stora, på De Geers tid ännu praktiskt
orealiserbara tanken, klassvalen, för att vinna just de syften, som
De Geer ville vinna genom landstingens val?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free