Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Krisen inom den tyska socialdemokratien. Af Wilhelm Jansson - Den politiska nyorienteringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullständigt medveten om att t. ex. en utrikespolitik efter alltyskt recept
är omöjlig. Men utrikespolitiken är naturligtvis på visst sätt
beroende af inrikespolitiken, hvars nyorientering sålunda utgör
en förutsättning för en lycklig framtida utrikespolitik. Därtill
komma de stora finansfrågorna och många andra, som kriget väckt
till lif.
Det socialdemokratiska flertalet anser nuvarande situation för
gynnsam och vill draga största möjliga fördel af densamma för
de breda lagren. Skall detta lyckas, måste partiet aktivt deltaga
i omdaningsarbetet, d. v. s. det får icke isolera sig, utan måste
försöka vinna största möjliga inflytande på de kommande
frågornas lösning. När riksdagsfraktionen nu beviljar krigskrediterna,
så betyder det, att den, samtidigt med att den uppfyller sin
plikt mot nationen i den svåraste situation denna kan
drabbas af, stödjer den regering, som i fråga om krigsmålet står
partiets program närmast. Öfverflyttadt på inrikespolitiska
förhållanden, blir det naturligtvis också att söka stödja en
regering, hvars politiska kurs lofvar blifva mest gifvande för
arbetarklassen i de stora reformfrågorna. Att man därför icke
behöfver identifiera sig med regeringen, är klart; man kan
behålla fria händer äfven i detta fall, såsom partiet faktiskt gjort
under kriget. Men man måste, om situationen blir sådan den
nu ser ut att bli, vara beredd att taga vissa parlamentariska
konsekvenser, ty ingen regering kan i längden existera utan
säker majoritet i riksdagen. Fastän denna fråga icke äger
omedelbar aktualitet, ligger den så att säga i luften, och
partioppositionen vädrar i den öfvergången till positiv realpolitik från
»revolutionär» demonstrationspolitik.
I minoritetspressen har därför ingenting angripits starkare än
just »nyorienteringspolitiken». Att regeringens afsikter
härutinnan klandras och misstänkliggöras, är den mildare sidan af
kritiken. Den skarpare riktar sig naturligtvis mot partiflertalet,
hvars ledare öfverösas med hån och skällsord. Och för att
omöjliggöra en dylik aktiv realpolitik, togs slutligen den 7 januari
i år det afgörande steget. På en konferens i Berlin beslöt
oppositionen att organisera sig inom partiet, i hopp om att på så
sätt eröfra majoritet för sin demonstrationspolitik.
Därmed var klyfningen af den tyska socialdemokratien ett
fullbordadt faktum. Två partier inom ett parti är en absurditet,
som lamslår all politisk verksamhet. Partiutskottet, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>