- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
283

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frambjuda det nyss nämnda gas, det latinska form, det grekiska
meter (som dessutom i stockholmska och finländska öron
oundvikligt leder tanken till verbet mäta), det persiska schal, det
arabiska ras, det franska tur, det tyska våg, för att nu bara ta
några få ur högen. I den mån sådana ord vare sig rent
etymologiskt eller slumpvis påminna om inhemska med liknande
betydelse, äro de så mycket bättre. Ställa och ställe äro ju
tyska ord, men sluta sig nära till stå och stad samt skulle
mycket väl ha kunnat uppstå på rent nordisk grund. Om meter
har jag redan talat. Fras kan man knappast låta bli att äfven
mot bättre vetande ställa i samband med frasa — och väl är
det. Mindre goda äro däremot t. ex. de mestadels inhemska
verbalsubstantiven på -an, t. ex. väntan, början, verkan, önskan,
emedan de sakna artikel och pluralisform samt väl kunna
sammansättas, men icke nyttjas till afledning, i motsats till hvad
fallet är i isländskan (skipun, utnämning, »skipan», pluralis
skipanir, væntanlegur, adj., som man kan vänta sig); och den
bristen är kännbar, särskildt i fråga om det så ofta behöfliga ordet
början. Undvara denna grupp af ord kan man omöjligt; tvärtom
nybildas sådana i rätt stor utsträckning och äro särskildt
omtyckta af skalderna. Men hvad skall man ta sig till, när man
behöfver en pluralisform af dem? Själf står jag rådvill. —
Exempel på dåliga ord äro vidare reträtt — jag minns så väl,
hur jag som barn undrade på att det kunde kallas rätt-rätt när
en här vek för fienden, då det ju i själfva verket var orätt
gjort — att det stafvades litet annorlunda gjorde föga till saken.
Tyvärr oumbärligt, fast dumt och klumpigt, är skarlakan, som
alltid och ohjälpligen kommer mig att tänka på lakan, som ju
också har påverkat ordet. Kunde man åtminstone få bort det
olyckliga slutet -an! Färgord är för resten hvad vi äro sämst
försedda med i svenskan. Utan att tillgripa franska och
engelska reder man sig inte, så känsliga som vi nutidsmänniskor äro
för olika skiftningar i färgerna.

För det femte: ord af främmande ursprung och med
främmande klang kunna ofta ha ett visst särskildt stämningsvärde, som
icke skulle komma fram i aldrig så lyckade inhemska
motsvarigheter till dessa utländska ord
. Det vore en afgjord
språkförsämring att försöka utbyta ord som aristokrat, gentleman, kavaljer,
salong, arom, bouquet
mot några hemgjorda, alldeles frånsedt det
förhållandet att det inte ens vore möjligt att få sakinnehållet i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free