- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
284

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessa ord rätt uttryckt. Nyisländskan uppvisar här skrämmande
exempel i rik mängd. För aristokrat har således Jónas
Jónassons ordbok följande vackra ord: stórmenni (storman), stórbokki
(storkaxe), höfdingi (höfding), höfdingjasinni
(höfdings-följeslagare); och isländska språkmän som Valtyr Gudmundsson och
Finnur Jónsson ha hårdt pressade af mig medgifvit att de själfva
inte kunna åstadkomma något bättre. Gentleman återges i samma
ordbok med prúdmenni (en ståtlig man), heldri madur
(förnämligare man), sæmdarmadur (hedersman, ärorik man) —
alltsammans omöjliga uttryck för just detta begrepp. Likadant är det
med de öfriga nämnda orden. I alla dessa fall och många,
många flere envisas nu islänningarna att icke låna, utan hellre
nöja sig med att icke kunna uttrycka begreppen i fråga — eller
ännu värre: att meddela vanställda begrepp, att utbyta Paris
och London mot Reykjavik och Akureyri. Vi få icke följa
deras dåliga föredöme, ty det vore att i onödan göra vår kultur
fattigare.

För det sjätte: ord som uttrycka samfärdsmedel och därmed
sammanhängande begrepp böra helst vara internationella, förutsatt
att de äro viga och bekväma. Telefon, biljett
och restaurant äro
bättre ord än Fernsprecher, talsimi (isländska, »taltråd»), puhelin
(finska, »taldon»), Fahrkarte, midi, matkalippu, Gasthaus,
veitingarhús
o. s. v. Det vore önskvärdt, att en fullkomlig
enhetlighet härvidlag kunde åstadkommas inom de civiliserade
språken. Skälen härtill ligga så i öppen dag, att de icke behöfva
framhållas.

För det sjunde: när ett ord är skapadt af svenskt språkvirke
och på svenskt sätt, då är det svenskt
, och huruvida det har
förebilder eller motstycken på utländskt håll är ur praktisk
synpunkt alldeles likgiltigt och har endast historiskt och
kuriositetsintresse. »Tankelån» äro således jämngoda med äfven till
innehållet inhemska ord — såvida de äro gjorda med förstånd
och smak. Om jag sålunda af det svenska färd vill bilda en
afledning med det svenska -sel, så blir detta färdsel lika svenskt
som välbehöfligt — till betydelsen sammanfaller det inte helt
med det goda lånordet trafik — och den omständigheten att
ordet redan förut finns i danskan är absolut likgiltig. Vi ha
redan förut i svenskan ordet samfärdsel, som påstås vara lån
från danskan och innerligt gärna må vara det, emedan det är
lika svenskt ändå; och då ha vi full språklig rätt att nyttja det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free