- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
285

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enkla färdsel utan att rättvisligen kunna påbördas att tala
danska.

Om vi nu ur dessa synpunkter skärskåda det svenska
ordförrådet, skola vi finna en sorglig mängd mindre goda och
t. o. m. rent undermåliga ord. Mot dessa är allmänhetens
språkkänsla sällan vidare kräsen, men däremot är den ytterst
kitslig mot svenska nybildningar. Därför måste sådana göras
med så mycket större omtanke, varsamhet och smak. Men
göras måste de. Och väl vore, om svenskarne gjorde
åtminstone ett försök att öfvervinna sin grinighet gent emot
nybildningar. Det är ju klart, att ett nytt ord endast sällan kan
genast från början helt lätt glida in i språkmedvetandet och få
de betydelseskiftningar som äro en följd af träget och
mångsidigt bruk. Därför krafs det från allmänhetens sida litet god
vilja att ta nykomlingarna om hand och hjälpa dem fram. Detta
är hvarken mödosamt eller tidsödande — på ett par veckor kan
ett ord hinna rota sig fast, om några författare med större
läsekrets, såsom t. ex. tidningsmän, uppta och drifva fram det. Så
går det till i åtskilliga andra språk, och det går bra. Hvarför
skola just vi vara så omöjliga att vi af pur slöhet och
maklighet skola dras med en mängd undermåliga eller åtminstone icke
goda ord, när vi så väl skulle kunna åstadkomma bättre?

Bland dessa sämre ord äro de flesta af helt eller halft
främmande ursprung. Men det är enligt min åsikt icke, som man
oftast hör påstås, de franska orden som äro af ondo. De äro
numera tämligen få och missbrukas jämförelsevis sällan.
Dessutom ha de otta öfver sig ett skimmer af aristokratisk kultur
och elegans och bli därigenom rena prydnader för vårt språk.
Ingen tar dem för svenska. Deras ras röjer sig genast. I
svenskan tränga de sällan undan andra ord. Tvärtom skulle
det bli gapande tomrum om man toge bort dem — och den
fyllnad som skulle fås från tyskan vore väl sällan af något
större värde. När man nu fridlyser björn och lo i våra skogar,
kunde man gärna också fridlysa de återstående franska orden
i svenskan, de vackraste kulturminnen den äger. Den skada
som vållas af dem är så ringa, att den inte kan jämföras med
björnens och lons framfart bland boskapen.

Något annorlunda ställer sig saken med de grekiska och
latinska lånorden. De äro visserligen kulturminnen också de, och
till en stor del oumbärliga. Men ofta lida de af en tyngd och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free