Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Där gammalt och nytt mötas. Af Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAR GAMMALT OCH NYTT MÖTAS
291
Inför dessa stadsbilder
frågar man sig
ovillkorligen, i hur stor
utsträckning hvarje stad verkligen
har sin egen gamla stil —
en fråga som det här vore
för vidlyftigt att besvara —
och i hur stor utsträckning
man önskar att denna i
våra dagar skall följas. Ty
man kan betrakta en stad
som ett enda arkitektoniskt
monument, till hvilket
århundrade efter århundrade
tillsatt sin egenartade stil.
Den medeltida
Riddarholmskyrkan är kransad
af grafkor i allt annat än
medeltidsartad arkitektur
och har en 1800-talets
järnkonstruktion till tornspira,
men hvem önskar dock
denna heterogena
arkitekturgrupp annorlunda?
Upsala domkyrkas gotik
afslutades fordom af de
Hårlemanska senbarocka
hufvarna, men hvem gläder
sig åt att de ersattes af mer
stiltrogna tornspiror?
»Stilenlighetens faror», när det
gäller enstaka
arkitekturverk, hafva vi fått ögonen
öppnade för och gifvetvis
lura äfven dessa faror när
det gäller hela stadsbilder.
Stilkännedomen om den
gamla stadens utseende får
icke blifva »en
hufvudkudde, på hvilken fantasien
FIG. 2. 1800-TALSBILD AF GILLESHUSLANGAN
I ANTWERPEN.
FIG. 3. 1900-TALSBILD AF GILLESHUSLANGAN
I ANTWERPEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
