- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
293

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tvenne 1700-tals hus; de äro visserligen släta och göra icke
mycket väsen af sig, men trycka dock ned omgifningen med sin prosa.

Man kände genom afbildningar hur rikt och liffullt en gång
torget sett ut med raden af gafvelhus. Wenzel Hollars här
afbildade träsnitt (fig. 1) visar just jämte rådhuset detta kvarters
förlorade utseende. Så beslöt man omkring år 1900 att
restaurera torget, att återuppföra byggnader af liknande art som de
två kvarstående och de många förlorade och fick sålunda
mellan åren 1900—02 den stadsbild, som fig. 3 visar. Det är
otvifvelaktigt för skickligt gjord imitationsstil, som verkar helt
förbryllande på åskådaren med sin blandning af oskiljbart
gammalt och nytt. Men samtidigt, en förnyad glans öfver torget,
en återupprättad ärofull bild af Antwerpens stolta, gädjerika och
praktfulla tid!

Vi äga i Stockholm vårt Stortorg, som erbjuder, i mindre mått,
samma anblick som Antwerpens Groote Markt innan dess
restaurering. Äfven här finnas några vackra gafvelhus, som skulle
kunna prägla torget helt med sin ålderdomlighet, om icke en
väldig 1800-tals-koloss borttoge mycket af deras verkan. Det
stora klumpiga hus, som ligger midt emot Börsen, skulle ersättas
af en byggnad, som i sin stil anslöt sig till de gamla husen, och
torget skulle erhålla en enhetligare och vackrare hållning.

Det egendomliga är, att man under 1700-talet ofta kunde äga
denna känslighet för omgifningens kraf, som man under
1800-talet förlorade. Vid Stortorget tog sig detta uttryck i de
byggnader, som ligga intill 1600-talshuset Stortorget 20; de försågos
alla med rösten eller påbyggnader, som harmonierade med det
gamla huset (fig. 4). Och man uppoffrade för denna
helhetsverkan tidens egen smak, som fasade för höga takresningar och
all vertikalism. Vår tid bör heller följa dessa
1700-talsintentioner än dem som gåfvos af 1900-talets Antwerpen; att på de
gamla platserna uppföra, icke imitationer af det förlorade, hvilka
alltid mer eller mindre närma sig förfalskningar, utan moderna
byggnader, hvilkas tillkomstår ingen kan betvifla, och som dock
tillgodogjort sig omgifningens karakteristiska egenskaper.

Det är äfven på denna linje som nybyggnadsverksamheten
sker i flera europeiska städer med gammal borgerlig
byggnadskultur. På de ömtåliga punkterna söker man finkänsligt ansluta
sig till det gamla och försakar den stil, som för tillfället är up
to date inom arkitekturvärlden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free