Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Litteratur
- Om statslifvet. Af Ludvig Stavenow
- S. J. Boëthius: Om statslifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATUR
OM STATSLIFVET
»Statslivet, det är det liv, som människan lever som statsvarelse.
Det yttrar sig i en mångfald af institutioner. Att utreda dessas
organisation och ursprung är vad statskunskap i inskränkt bemärkelse
har till uppgift. Föreliggande arbete vill däremot söka belysa vad
statslivet i och för sig är, i vilket förhållande det står till andra
mänskliga livsområden och vad därav följer i metodologiskt
hänseende, för att sedan på grundvalen av de vunna resultaten söka
utreda innebörden i och själva meningen med de statliga företeelser,
om vilkas gestaltning statskunskapen i inskränkt bemärkelse ger
kunskap.» Med dessa ord har professor S. J. Boëthius i sitt arbete
Om statslivet (IV + 327 sid. Norstedt Sthlm 1916). Det är
närmast en handbok i allmän statslära, afsedd särskildt för de
akademiska studiernas behof men äfven för den stora bildade allmänhet,
som vill vinna en mer principiell kunskap om statslifvets problem.
Denna sida af statskunskapen, den principiella, har under de senaste
årtiondenas vetenskapliga forskning blifvit föremål för ett växande
intresse. Nödvändigheten att tränga fram till en klarare
uppfattning och definiering af de grundläggande politiska begreppen för att
kunna med större vetenskaplig skärpa och exakthet diskutera de
särskilda statliga institutionerna i deras empiriska eller faktiska
gestaltning, har mer och mer gjort sig gällande, särskildt vid de
statsvetenskapliga universitetsstudierna. Det har varit känslan häraf, som
förmått författaren att under sin akademiska läraretid såsom
innehafvare af skytteanska professuren vid Upsala universitet särskildt
befordra studiet af denna dittills något försummade gren af statskunskapen.
I många års föreläsningskurser liksom i en följd af smärre uppsatser
kring enskilda viktigare problem har han framlagt sina fortgående
forskningar, tills dess att den ledighet, som inträdet i pensionsåldern
beredt, gifvit honom tillfälle att sammanfatta denna forskning i en
systematisk framställning.
Författaren framhåller, att hans arbete, trots dess principiella
karaktär, icke är en filosofisk skrift. Det är icke frågan om att
uppdaga statslifvets yttersta grunder, utan att söka förstå de statliga
företeelserna i deras historiska framträdande. Att gränsen här icke
alltid vid behandlingen af ett gemensamhetsområde för filosofien och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0308.html
