- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
304

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stånd att hindra dessa att träda i aktualitet eller att reglera deras
verkan efter sina syften. De viktigaste allmänna lagar, som
regelbinda det mänskliga samhällslifvet, äro typbildningens lag, som
innebär att samma samhällsinstitutioner vid motsvarande studier i
kulturutvecklingen spontant framträda hos olika folk under olika tider,
miljöns lag eller den lagbundna nödvändighet, hvarmed det af hvarje
generation emottagna kulturarfvet påverkar de särskilda individernas
och därmed folkens hela känslo-, tanke- och viljelif, de ekonomiska,
statistiska och geopolitiska lagarne samt den organiska
lagbundenheten. Författaren söker i korthet och med mycken objektivitet
bestämma den betydelse, som kan tillerkännas hvar och en af dessa
särskilda lagar, som olika författare allt efter olika läggning och
temperament värdesätta och göra till grundläggande för sin statsteori,
hvar på sitt vis. Han analyserar därpå begreppen samhälle och stat
och stannar, i likhet med de flesta moderna författare, vid att från
formell synpunkt definiera staten såsom ett samhälle med
ursprunglig rättslig härskarmakt. En skildring i grunddrag af staten och
samhället i deras historiska förhållande till hvarandra eller af statens
historiska uppkomst och primitiva former afslutar denna inledande
betraktelse.

Den andra stora hufvudafdelningen utgör en öfversikt af
statsteoriernas historia och bildar hufvudpartiet af hela boken, mer än
hälften af densamma. Det genomgår i korthet den teokratiska
statsteorien hos de äldre orientaliska folken och de grekisk-romerska
statsteorierna, behandlar med växande bredd i framställningen medeltidens
statsrättsliga spekulation samt renässans- och reformationstidens för
den historiska utvecklingen så betydelsefulla statsteorier, dröjer med
särskild utförlighet vid den naturrättsliga epokens främsta författare
och vid den därpå följande reaktionen mot naturrätten i dess olika
hufvudformer, för att slutligen med en något påfallande knapphet
skissera liberalismen, socialismen och anarkismen i deras teoretiska
hufvudformer och grunddrag. Denna öfversikt af statsteoriernas
historia synes anmälaren ovanligt instruktiv på grund af dess
koncisa affattning, det genomgående prononcerandet af det väsentliga i
hvarje teori och den objektivitet, hvarmed författaren förklarar hvarje
mer betydande åskådnings historiska förutsättningar, dess relativa
berättigande och den vinst, som den lämnat den följande
spekulationen i arf. Historiken är tydligen grundad på ett verkligt studium
af de mest betydande statsrättsliga författarnes egna skrifter och
verkar därigenom synnerligen vederhäftig på samma gång den är
välgörande fri från dunkla spekulativa begreppsetiketter och fraser. Den
bör blifva en lärorik läsning för alla, som önska vidga sin politiska
bildning.

Äfven denna stora hufvudafdelning af arbetet kan emellertid
betraktas såsom en fortgående inledning till det tredje och sista
partiet, utkastet till allmän statslära. Den bärande tanken i denna
framställning af den moderna statslärans principer är den, att subjektet
för statens härskarmakt är folket själft, men ej i betydelsen af de på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free