- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
307

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Om statslifvet. Af Ludvig Stavenow - Vikingarne. Af Sven Tunberg - Rolf Nordenstreng: Vikingafärderna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fram till vår tid, och i en vetenskaplig formulering, som är nödvändig
för att den skall kunna tjäna som grund för hela den teoretiska
framställningen af statslifvet och dess hufvudproblem.

Vår och helt säkert också författarens lifliga förhoppning är att
denna nya teoretiskt så befruktande statsåskådning äfven må göra
sig gällande i det praktiska politiska lifvets strider. Ett af medlen
att i allt vidare kretsar af vårt folk väcka och stärka känslan af
förpliktelse mot det allmänna, mot staten, är att höja insikten om
statens lif och väsen och sprida den allvarliga forskningens resultat
rörande dess fundamentala problem. Härtill synes professor
Boëthius’ bok vara synnerligen väl ägnad.

Ludvig Stavenow.

VIKINGARNE



Den väldiga expansionstid inom den skandinaviska Nordens historia,
hvilken vanligen plägar benämnas Vikingatiden, har hittills föga
lockat den svenska forskningens intresse. Det är den danska och
norska historiska vetenskapen, som på detta område plöjt mark. I
sitt grundlärda, banbrytande arbete Normannerne (1—4, Köpenhamn
1876—1882) har Johannes Steenstrup sökt uppdraga händelseförloppets
hufvudlinjer, och Gustav Storm har i sin skarpsinniga
undersökning Kritiske Bidrag til Vikingetidens Historie (Kristiania 1878) från
delvis andra utgångspunkter och med delvis annan kritisk metod
belyst vissa viktigare detaljfrågor. En modern öfversiktlig framställning
med inarbetning af nyare resultat har sedermera lämnats af Alexander
Bugge i Vikingerne (1—2, Köpenhamn 1904—1906). Ej ens den svenska
stammens speciella vikingabragd, härnadstågen i österled, har funnit
sin svenske skildrare; hvad vi om dessa tilldragelser känna, har
gifvits oss genom den danske språkforskaren Vilhelm Thomsens
ryktbara verk Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna
(Stockholm 1882).

Rolf Nordenstrengs nya arbete Vikingafärderna (Stockholm
1915, P. A. Norstedt & Söners förlag, XI + 207 sid., pris 3:75 kr.)
åsyftar att i någon mån fylla denna lucka i den svenska historiska
litteraturen. Förvisso har det ej varit författarens afsikt att gifva
en vetenskaplig bearbetning af det vidsträckta ämnet. Det är den
populära öfversikten i lättfattlig form, som förf. ställt som sin uppgift,
och han har för ändamålet sökt tillgodogöra sig det viktigaste af
den omfattande speciallitteraturen. Framför allt Steenstrups och
Thomsens ofvan omnämnda arbeten hafva härvid varit vägledande
om också åtskilliga värdefulla upplysningar kunnat hämtas ur nyare
undersökningar, såsom Roznieckis Varægiske Minder i den russiske
Heltedigtning (Köpenhamn 1914). Förf. har emellertid ingalunda varit
obekant med det primära källmaterialet, och han röjer på flera punkter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free