- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
326

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skådespel i vårt eget Stockholm! Bland dess tusental af främlingar
dölja sig talrika utländska agenter med stor förmåga att fråga, spåra
och leda. Icke vill svensken, som träffar ihop med dem, förråda
några hemligheter! Men när den älskvärde utlänningen helt accepterar
hans synpunkter, formligen lägger honom orden i munnen och är
nästan mer svensk än han själf; hvarför skall han bita sig i tungan?
Det är vanskligt nog redan nu att hålla viktiga saker tysta;
upprepade gånger under kriget ha indiskretioner från hemliga utskottets
sammanträden kunnat konstateras; det blefve med all respekt för
vederbörandes goda afsikter omöjligt, att på ett för landet tillfredsställande
sätt sköta utrikespolitiska förhandlingar, därest ett dussin
riksdagsmän städse skulle gå laddade med hemligheterna.

Moderiktningar äro emellertid, Gudi lof, öfvergående. Äfven denna
demokratiska högflod skall följas af sin ebb, då det verkligen kan
pröfvas, hvad af de många nyheterna, som var hållbart och
lifsdugligt. Det får icke komma i fråga, att Sveriges statsmyndigheter nu
i en hastig vändning sätta på spel något af den säkra ordning för
de riksvårdande ärendenas skötsel, som vi långsamt och under bitter
erfarenhet arbetat oss fram till.

Parlamentariska tillfälligheter.



När härom året Kalmar stift försvann och uppgick
i Växjö, visste nog ej många af, att denna af alla goda
innebyggare på båda sidorna om Kalmar sund med så mycken ledsnad
motsedda förändring närmast vållades af en ecklesiastikministers
oklokhet att tala, när han bort tiga. Hernösands stifts så länge önskade
uppdelning var vid riksdagen 1896 synbarligen tryggad utan
kompensationen af ett annat stifts indragning. Den mäktige lektor Waldenström
hade vunnits på villkor, som i annat sammanhang skulle åstadkomma
mycket buller — man läse historien om 1896 års cirkulär angående
lekmannadops registrering — och det sammansatta stats- och
lagutskottet tillstyrkte mot blott ett par reservanter. I andra kammaren
höll efter en stunds debatt redan talmansklubban på att falla, då
departementschefen herr Gilljam grep ordet. Han uppkallade genast
ny debatt, närmast kom herr Sixten von Friesen med ett energiskt
afslagsyrkande, och vid voteringen segrade detta med förseglade sedeln,
som var nej. Nog drog hr Friesen den gången minst en röst med
sig, och sedan var det aldrig möjligt att komma tillnärmelsevis så
nära, utan Kalmar stift måste till sist bli bytesoffret för delningen i
Norrland.

Denna förträffliga illustration af den gamla satsen »tala är silfver
men tiga är guld» fick en säregen duplik vid detta års riksdag. Huru
många ha sig bekant, att första kammaren aftonen d. 9 juni på ett
hår när gifvit sitt bifall till den kvinnliga rösträtten? Och att beslutet
afvändes genom kvinnorösträttens egna ifriga riddare? Efter mer
än 6 timmars debatt i ämnet åtskildes kammaren på middagen, »enär
flere talare äro anmälda». När sammanträdet åter vidtog på kvällen,
hade emellertid talarne strukit sig, och talmannen proponerade just
debattens afslutning. Senatorerna, som unnat sig någon matro, voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free