Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Dagens frågor
- Parlamentariska tillfälligheter
- Det inre läget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
både utomlands och här hemma, hör sådant till naturens ordning.
Det inger vissa tvifvel om den vanliga folkrepresentationens värde,
och uppmuntrar minst af allt till utvidgning af dess befogenhet.
Det inre läget.
Den Hammarskjöldska ministären föll efter en kampanj af
osanningar och halfsanningar, hets och förvrängningar,
hvilken i ansvarslöshet söker sin like till och med i det demokratiska
genombrottets Sverige. Den personliga oviljan och hätskheten hos
en del riksdagspolitiker spred sig sålunda — understödd af de
ekonomiska svårigheterna — genom vänsterpressen och propagerades
på de sedvanliga folkmötena, hvarigenom på öfligt sätt stämningen
hos »folket» ansågs konstaterad, icke blott af dem som sökt anordna
den efter sin vilja utan äfven bland inflytelserika kretsar ej minst
inom högern, hvilka i ängslan öfver denna uppagiterade och
uppkonstruerade »folkstämning» sökte efter offer åt gud Demos, den öppet
eller hemligt dyrkade, skräckinjagande nya gudomen. Att räkna de
hundratusentals män och kvinnor, hvilka offentligen uttalade sitt
förtroende till den förre statsministern, till »folket» passade icke i stycke
hvarken på ena eller på andra hållet. Det var denna räddhågans anda,
som åstadkom ministärskiftet, och den har naturligt nog satt sin
prägel äfven på den ministär, som blef dettas resultat.
Det är icke för »nöjet att säga obehagligheter», som detta skrifves,
och icke heller af bristande känsla för att saker kunna te sig olika,
när man står inför handlandets ansvar, och när de efteråt dryftas.
Vi stå uppenbarligen inför en period, som kommer att göra starka
påfrestningar på själfva de primära förutsättningarna för statslifvet
inom Europa. »Ljuset från öster», som på sina håll hälsats såsom
gryningen till en bättre, sannt och ljufligt demokratisk värld, har visat
sig ha en helt annan innebörd. Dyrkarne af de demokratiska
formerna ha snart ännu en gång liksom så många gånger förr funnit,
att de famnat molnet i stället för gudinnan. De djupare,
traditionella krafterna inom samhällena äro de i verkligheten afgörande
alla schabloner till trots; liksom den franska revolutionen utlöste
det gamla, kungliga Frankrikes traditionella administration och
utrikespolitik, har »den kosackiska revolutionen» alltmera frigjort de
sant ryska traditionerna, laglösheten och allas kamp mot alla. Men
en ny »smutnoje vremja», en ny förvirringens tid i Ryssland kommer
icke att lämna det öfriga Europa oberördt; därtill har den ryska
folkvärlden alltför kraftigt ätit sig in i det europeiska statssamhället.
För vårt land får detta en alldeles särskild betydelse. Man kan ej
vänta att få lefva i lugn och ro, när malströmmen släppes lös tätt
utanför knuten. Med eller mot vår vilja komma vi säkerligen att i
enlighet med svenska rikets »nécessités permanentes» dragas in i
förvecklingarna — en sida af saken som här icke är platsen att närmare
belysa — och likaså kommer, något som ju i viss mån redan har
skett, den kosackiska andan att söka utbredning äfven inom vårt land;
af entusiasmen för de demokratiska formerna kan då komma att
kvarstå enbart den anarkiska statsupplösningen. Tecknen på att så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0334.html
