- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
339

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunnat finna ord nog starka för att ge luft åt sin hätskhet
mot centralmakternas politik, under det att hans uppfattning
af motsidan fått sitt uttryck i de enklaste fraserna ur
ententepropagandan utan något försök att kritiskt eller med historiskt
sinnelag sofra dem. På ena sidan idel mörker och fördärf,
på den andra idel ljus och upphöjda, osjälfviska motiv. Inför
centralmakternas rättsvidriga åtgärder har han aldrig haft en
tanke på att söka förklara dem utan endast feta rubriker och
agitatoriskt verkande utläggningar; för ententens öfvergrepp,
om han någon gång tvingat sig att erkänna, att »formella»
sådana förekommit, har han däremot alltid haft förståelse
och förlåtelse till hands. Det är på detta sätt som han
inom ententen kommit att räknas såsom dess pålitligaste vän
och vapendragare på neutral botten, under det att man
särskildt i Tyskland inom alla lager kommit att betrakta honom
såsom landets uppenbare fiende. Man må ha hvilken mening
som helst om skuldfrågorna i olika afseenden under kriget,
men att uppfattningen af herr Branting som en man, hvilken
ingen gärna längre kan placera bland de neutrala, är
synnerligen, låt oss säga förklarlig, torde icke af någon med
normal omdömesförmåga kunna förnekas.

Denna herr Brantings lidelse för ententen under
världskriget har bragt honom äfven i motsatsställning till hans eget
land, när dess och ententens intressen på något sätt skurit
sig mot hvarandra. Under den första fasen af
underhandlingarna med England 1915 påstod han sålunda utan att ha närmare
kunskap om deras gång, att ansvaret för, om de blefve
resultatlösa, måste helt och hållet ligga på den svenska sidan.
»Det lider nog intet tvifvel, att de engelska ombuden äro
besjälade af uppriktig önskan att nå en för båda parterna
tillfredsställande öfverenskommelse. När detta ändå icke lyckats,
måste rimligtvis orsaken sökas i vissa från svenskt håll drifna
principiella synpunkter» proklamerar han med ogillande midt
under pågående underhandlingar (Soc. Dem. 31/8 1915) och
»underlättar» yttermera de svenska underhandlarnas uppgift
genom att beteckna de svenska synpunkterna såsom alltför
»professorliga» och därför orsaken till »det besynnerligt
långvariga trasslet med England» o. s. v. I nästan hvart enda fall
då Sverige senare kommit i något motsatsförhållande till
ententen, har herr Branting utan vidare understödt så godt som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free