- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
356

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Petrograds stadsduma visade, att hans anhängare i
hufvudstaden voro vida talrikare än man på moderat håll antagit. Vid
fronterna fortfor maximalistagitationen ända ut i de yttersta
skyttegrafvarna med stor effektivitet, äfven om de tragikomiska
»förbrödringarna» började bli sällsyntare. Och Lenins
anhängare voro ändå inte revolutionens flygelmän. Mångenstädes tog
man äfven bort från deras ståndpunkt det »steg till vänster»,
som enligt Stockholms borgmästares bekanta sentens alltid kan
försvaras. Anarkistiska band skaffade sig »högkvarter» i
öfvergifna aristokratvillor (efter mönstret af Lenins expropriation af
dansösen Ksjesjinskajas palats) och trotsade från dessa med
växande framgång ordningsmaktens försök att få bukt med dem.
Redan tidigare hade exempelvis prinsens af Leuchtenberg
dyrbara samling af äkta spetsar gått åt som servetter vid
frihetsvännernas segermåltider i den annekterade villan, och Villa
Durnovo var länge en trygg samlingsplats för hufvudstadens
allra värsta orostiftare, som därifrån företogo sina »raider» än till
en tidningsredaktion, som skulle tvingas att förkunna
anarkismens läror, än till något fängelse, där lönkrögare, infångade
desertörer och andra »politiska fångar» funnos att befria.

I Kronstadt utbröt under ledning af studenten Lamanov ett
uppror, som visserligen sedermera afvecklades kompromissvägen,
men dock resulterade i ett faktiskt lösgörande af denna
»republik» från interimsregeringens maktområde. Lamanovs ideal
var Rysslands uppdelning i atomer, små lokala samhällen med
hvar sin allsmäktiga kommitté, som ej alls erkände någon
interimsregeringens myndighet, utan endast bibehöll ett lösligt
samband med hufvudstadens soldat- och arbetarråd. Liknande »fria
republiker» uppväxte som svampar ur jorden i vidt skilda riksdelar:
»Nöteborgska republiken» (»häradet Schlüsselburg»)i hufvudstadens
närmaste grannskap, »Republiken Tsaritsyn» i en för
lifsmedelstransportväsendet ytterst viktig samfärdselknut vid nedre Volga,
»De heliga bergens republik» i närheten af Charkov o. s. v.

Från den 16 juni till den 7 juli var i Petrograd samlad en
allrysk soldat- och arbetarrådskongress under Tjeidses presidium.
Maximalisterna voro där visserligen i minoritet, och Tseretelli
vann under debatten en oratorisk triumf öfver Lenin, men
kongressens beslut blefvo dock ej alldeles opåverkade af
ytterlighetsmännen, hvilka bl. a. genomdrefvo en resolution om
riksdumans upplösning. Dumans ledande män (Rodsjanko m. fl.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free