Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- De svenska prästgårdarna. Af Henrik Cornell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
|
HÄRKEBERGA PRÄSTGÅRD I UPPLAND. MANBYGGNADEN FRÅN TRÄDGÅRDSSIDAN |
DE SVENSKA PRÄSTGÅRDARNA
af fil. lic. HENRIK CORNELL
Den omvandling, som de svenska prästgårdarna just nu
genomgå, är af mera genomgripande betydelse än man i
allmänhet är böjd att antaga. Sockenprästens auktoritet har i
gamla tider i hög grad understödts af att han med sitt kall som
själasörjare förenat jordbrukarens praktiska arbete. Han har
varit präst och bonde på en gång; en man, som kunnat tala
med bönder på böndernas vis och med lärde män på latin.
Prästerna ha varit ett af de viktigaste banden mellan allmogen
och den vetenskapliga och ämbetsmannavärlden. De ha varit
en punkt i hvilken den landtliga och den urbana kulturen
kanske ingått sin intimaste förening. Prästernas ställning som
kulturpersonligheter i Sveriges historia torde därför näppeligen
kunna öfverskattas.
Men den utveckling, hvars slutsten lagts med den nya
prästlönelagen och därmed sammanhängande förhållanden, har sedan
mycket länge tenderat att undergräfva prästens ställning
härutinnan. Hans gärning som jordbrukare är afslutad. Men på
samma gång som han aflägsnar sig från bondeståndet, träder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0371.html