- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
374

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en synpunkt tror sig anmälaren i detta sammanhang böra framhålla.
Månne icke vår svenska historiska afhandlingslitteratur trots många
förtjänster alltför ofta i betänklig grad närmar sig den objektiva
historiska forskningens karikatyr: det noggranna men andefattiga
materialreferatet? Må vara att d:r Lagerroth i sitt författarskap går
till en motsatt, ej önskvärd, ytterlighet. Man förnimmer dock här
vida vidder, mäktiga vingslag. Och förvisso förblifver dock »Mut des
Wagens» en manlig dygd, som pryder vetenskapsmannen ej mindre
än krigaren.

Hugo Valentin.

UR DE STORA SKOGARNAS HISTORIA



Det är ett hittills förvånansvärdt litet beaktadt kapitel af vårt lands
kulturhistoria, som d:r Bertil Boëthius här gått att teckna i sitt
arbete Ur de stora skogarnas historia (140 s. Stockholm 1917.
Albert Bonniers förlag. Pris kr. 3,75). Vissa sidor af de stora
skogarnas historia hafva väl i olika sammanhang redan behandlats i
litteraturen, men i allmänhet endast i den mån de berörts af andra, prima
facie
måhända mer lockande spörsmål. Och dock är sannerligen
det förevarande ämnet i sig själft synnerligen fängslande. Dessutom
är det af stor praktisk betydelse för lagstiftnings- och andra problem,
hvilka nu kräfva sin lösning eller ock redan affärdats. Att man
därvid hittills i många afseenden gått emot den historiska utvecklingen,
är föga underligt, då man ej ens gjort sig besvär att försöka
klarlägga denna för sig. Det kan ej nog betonas, att lagstiftaren saknar
en af de viktigaste betingelserna såsom sådan, om han ej känner
äfven de faktiska förutsättningarna för de förhållanden han skall
reglera.

Sent omsider föreligger här alltså en visserligen kortfattad och
sammandragen, i afseende å detaljerna naturligen ej fullständig, men
dock mångsidig framställning af de nordsvenska skogsviddernas historia.
Genast möter oss däri det allt genomgripande inflytandet af den mest
primitiva och starkaste af de mänskliga instinkterna, den att bereda
sig oundgängligen nödiga lifsmedel till sitt uppehälle. Härvidlag har
gifvetvis jordbruket haft den största betydelsen. Författaren visar,
huru jordbruksmetoderna med naturnödvändighet hafva utvecklat sig
för skogsbygdernas invånare. Till åker ha de uppodlat de närmast
boplatserna belägna jordområdena, och boplatserna hafva valts just
med hänsyn till dessa områdens odlingsbarhet. Den lilla
afkastning af brödsäd, som där erhållits, har dock varit mycket för
obetydlig för att befolkningen därmed skulle kunna lifnära sig. Utom
åkerbruket har därför boskapsskötseln varit en viktig näringsgren.
För bete åt sina kreatur har man emellertid för det mesta varit
hänvisad till mer eller mindre aflägsna gräsmarker borta i skogarna.
Där har man anlagt fäbodar och på de rikare ängarna hämtat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free