Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteratur - Ur de stora skogarnas historia. Af Carl W. U. Kuylenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfattning, att nästan hvarje skogsområde skulle kunna göras
lämpligt till kreatursbete, visar deras brist på kännedom om möjligheterna
i den vägen. Nu skall det ej bestridas, att ett flertal synpunkter spelat
in vid skogsbeloppens bestämmande; många har författaren framhållit,
andra göra sig mindre skarpt gällande i hans framställning. Bl. a.
kan påpekas, att man säkerligen ej varit främmande för hänsyn till
det ekonomiska värdet af själfva skogsbeståndet, så att ett i anseende
till inägor mindre starkt hemman genom direkt skogsförsäljning kunde
erhålla någon ersättning för ringare vinst af jordbruket. Med den
tidens låga värde på skogen medförde denna synpunkt betydande
konsekvenser, hvilkas omfång gifvetvis ökas med stegringen af
skogsvärdet.
Alltnog. Resultatet af den ekonomiska politiken blef, att kronans
skogar till största delen slumpades bort utan att i stort sedt komma
bönderna till någon direkt nytta. Såsom än mer onyttiga ur
jordbrukssynpunkt kom man att betrakta skogarna, när ett förändradt,
mera intensivt jordbruk medförde fäbodväsendets försvinnande. Nu
kom emellertid på 1800-talet industriens raska uppsving, enkannerligen
trävaruindustriens. Denna behöfde skogar, som därigenom stego i
värde. Industriidkarna köpte också hemman i mängd från bönderna,
hvilka enligt eget förmenande fingo bra betaldt och fördenskull gärna
lämnade sina små jordbruk.
Så har den norrländska jorden i stor utsträckning kommit i
bolagens händer. För bolagen är skogen huvudsaken, jordbruket en
bisak. Därför har mycken odlad mark lagts ut till skogsmark, till
större båtnad för bolagen själfva än för landet, hvars fasta
jordbrukande befolkning i hög grad decimerats.
I korthet har jag här sökt uppdraga några hufvudlinjer i den
föreliggande framställningen, som författaren belyser och kryddar med
en mängd intressanta aktstycken från olika håll. Det inses lätt, att,
då många af de problem som blifvit en följd af den berörda
utvecklingen i dag som är besitta full aktualitet, Boëthius’ arbete är
synnerligen nyttigt och för dem det vederbör att taga ad notam. Härmed
är ingalunda sagdt, att det ej bör läsas äfven af lekmannen. Boken
är i bästa mening populärvetenskaplig; den är nämligen till sin metod
fullt vetenskaplig men genom sin form tillgänglig för enhvar. Sin
förmåga som skribent gifver författaren ett särskildt prof på i första
kapitlet, där han lämnar en den allra vackraste naturskildring. Man
har vid läsningen en stark känsla af att denna bok, såsom
författaren i förordet framhåller, har framsprungit ur personliga intryck,
vare sig nu dessa hämtats af den intresserade jägaren och ströfvaren
i skog och mark eller de framställt sig för den flitige forskaren i
arkivens gulnade urkunder.
Carl W. U. Kuylenstierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
