Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Dagens frågor 25. 8. 1917
- Industriens nuvarande uppgifter
- Export på kredit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom ett systematiskt genomtänkt ingripande. Följderna kunna då ej
undgå att bli olyckliga.
Export på kredit.
Det kan ifrågasättas, om många människor här i landet
göra klart för sig, i hvilken utsträckning de krigförande
suga till sig våra varor utan att ge oss något i utbyte; saken har
redan förut berörts här i tidskriften (Vårt ekonomiska förhållande
till utlandet, under Dagens Frågor i h. 3 sid. 243 o. ff.) men
förtjänar af flere skäl att upptas på nytt.
En fullt exakt beräkning af hvad vi sålt på kredit till utlandet är
omöjlig, åtminstone ännu så länge; men det går för sig att ange
minimisiffror. Försäljningen kommer först och främst till uttryck i
våra bankers utländska tillgodohafvanden, som vid halfårsskiftet den
30 juni redan uppgingo till i rundt tal 514 mill. kr. (31 juli 530 mill.),
sålunda öfver en half milliard. Men det är långt ifrån allt. Sedan
måste tilläggas importen af värdepapper från utlandet, som är en
annan form för de krigförande att draga till sig varor utan att lämna
varor i utbyte; och enligt Bankinspektionens uppgifter för
halfårsskiftet utgjorde beloppet häraf (för banker och fondmäklare)
omkring 258½ millioner kronor, sålunda öfver en kvarts milliard. Men
t. o. m. dessa två summor tillsammans äro långt ifrån att beteckna
hela öfverskottsexporten. I bankernas s. k. utländska
tillgodohafvanden ingå nämligen hvarken deras fordringar på andra utlänningar än
banker eller växlar dragna på utlandet i svenskt mynt, betalbara i
Stockholm; och till den redovisade värdepappersimporten kommer
likaledes en oredovisad, direkt af enskilda företagen import — i
Sydsverige ha tidtals förekommit utländska »profryttare i värdepapper»,
som lära ha gjort goda affärer. Enligt sakkunniga beräkningar är
det lägsta hvartill man kan uppskatta dessa olika oredovisade poster
sammanlagdt ytterligare en kvarts milliard, och sålunda är en milliard
kronor en minimisiffra för kreditöfverskottet till utlandet under
kriget. Men ändå är saken ej slut därmed. De privata bankerna ha
nämligen successivt skrifvit ned sina fordringar i utländskt mynt i
sammanhang med nedgången i utländska valutor; och sålunda
representera deras tillgodohafvanden en export, som från början haft ett
betydligt högre värde än de nuvarande tillgodohafvandena, så att
totalöfverskottet kommer att afsevärdt öfverstiga en milliard. När man
då dessutom vet, att ett års svensk export före kriget (1913) hade ett
värde af 817 mill. och för 1915 af 1,316 mill., blir kanske det bästa
uttrycket för saken, att vi under kriget sammanlagdt verkställt minst
ett helt års export utan att ha fått några varor i utbyte därför.
Denna sak har naturligtvis många sidor, och en fullständig
öfverblick af problemet kan omöjligt ges här. Men de allmänna linjerna
ligga klara nog. Hvad sakens betydelse för oss beträffar, består den till
en mindre del i att vi afbetala våra skulder till utlandet (det sker
genom värdepappersimporten) men till större delen i att vi skaffa oss
fordringar på utlandet, som vi i bästa fall få något för tidigast ett eller
annat år efter kriget och som då kunna ha förlorat en stor del af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:22:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1917/0386.html
