- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
381

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sitt värde genom den oerhörda nedgången i de utländska
penningvärdena — som nyss nämndes, ha bankerna redan nu måst skrifva
ned tillgodohafvandena betydligt. Men det är långt ifrån allt. I
själfva verket betyder nämligen penningvärdets allmänna nedgång,
d. v. s. den allmänna prisstegringen, en dylik förlust för alla
fordringsägare, i hvilket myntslag fordringarna än äro betalbara; och ju mer
ett land utbyter aktuella varor mot fordringar, dess mer blir det
lidande på denna utveckling. Alltså: äfven i den mån våra fordringar
på utlandet representera ett oförändradt värde i svenska kronor, ha
de i verkligheten nedgått ofantligt i värde genom den svenska kronans
minskade köpkraft gent emot varorna; och sedan kommer till råga
på detta, att fordringarna till stor del äro i utländskt mynt och
sålunda förlorat i värde t. o. m. uttryckta i svenska kronor. Hvilka
enorma belopp det här är fråga om framgår af, att prisnivån hos
oss sannolikt nu icke långt ifrån fördubblats, d. v. s. den svenska
kronans köpkraft sjunkit till hälften, medan t. ex. den tyska riksmarken
nedgått under hälften uttryckt i svenska kronor och sålunda i
köpkraft nedgått till ungefär en fjärdedel.

Man ser redan häraf, hur felaktigt de många industrimän resonera,
som utan vidare anse gifvet, att de göra goda affärer genom att sälja
på kredit åt utlandet till höga priser; hvarken de eller andra ha i
verkligheten någon aning om hvad deras tillgodohafvanden äro värda,
när de en gång skola likvideras. Det är ingalunda uteslutet, att
penningvärdet på nytt kan stiga efter krigets slut, men hur mycket kan ingen
ens tillnärmelsevis förutsäga. Och då industrimännen säga, såsom
ofta är fallet, att de löpa en kolossal risk genom att ej sälja, därför
att den framtida prisutvecklingen på deras varor är oviss, så bör det
med allt eftertryck svaras dem, att de löpa en icke mindre risk just
genom att sälja — på kredit. Man kan lätt göra sig ett begrepp
om »det sunda, praktiska förståndets» användbarhet som ledstjärna i
dylika ting, när man betänker, att det föranledt många industrimän
vid krigets början att sälja på kredit i rubel, som sedan dess
nedgått till jämnt en tredjedel af sitt ursprungliga värde i kronor, d. v. s.,
enligt samma beräkning som nyss, till en sjättedel i köpkraft.

Och likväl är till och med detta från landets allmänna synpunkt
relativt underordnade synpunkter. Hvad det gäller för Sverige
liksom för den öfriga mänskligheten är att jämförelsevis oskadt komma
igenom den fruktansvärda krisperiod vi nu genomlefva, och det kan
ej ske genom att minska vår varutillgång i utbyte mot fordringar,
som i bästa fall inbringa något, när kristiden är förbi. Nej, nu måste
alla landets krafter spännas för att skapa den bästa möjliga
behofstäckning under själfva kriget; och därför är all export, som ej bringar
in i landet behöfliga varor, på förhand misstänkt, för att ej säga
ännu mera. Kunna de industriella företagen lägga om sin drift, så
att de framställa varor för svensk räkning, är det allra bäst; men
om det ej är möjligt, vinnes mer genom att driften inställes samt
arbetskraft och råvaror öfverflyttas till verk som arbeta för inhemsk
afsättning än genom fortsatt exportproduktion, som ej ger varor i utbyte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free