Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 25. 8. 1917 - Afspärrningskrig nu och för hundra år sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handelsbalans eller guldexport. De berodde öfver hufvud på behofvet af
en omläggning, och denna omläggning skulle ha blifvit långt svårare
i stället för lättare, om den tvungit England att genom egen
produktion förse sig med hvad det plägat få från Europas fastland,
nämligen lifsmedel, än då det nu blott gällde att ändra produktionens
eller handelns riktning för att finna afsättning för hvad landet kunde
åstadkomma. Att på Napoleons väg krossa England förefaller ha varit
ganska utsiktslöst ifrån begynnelsen, äfven om den skenbart
allsmäktige kunnat få sina bud åtlydda på helt annat sätt än nu blef fallet;
men därmed skall ingalunda vara sagdt, att den motsatta vägen,
genom importhinder för England eller rättare sagdt hinder för export
dit ifrån fastlandet, i det gifna läget kunde ha ledt till målet.
Englands uppgift blef emellertid genom den tillämpade taktiken
betydligt underlättad, om den ej därför var utan sina stora risker,
äfven den; och det ligger åtskilligt i hvad Napoleons egen, i Adam
Smiths skola uppfostrade ehuru ingalunda engelskvänlige
»skattkammarminister» Mollien säger i sina memoarer: »England förde krig
efter nutidens kraf, Napoleon efter forntidens; det finns tider och
tillfällen, då anakronismen är dödlig».
Det framgår utan många ord af denna hastiga skiss, i hvilka
hänseenden kontinentalsystemet skiljer sig från Englands och den
öfriga ententens nuvarande afspärrningskrig gent emot Tyskland.
Hvad som nu pågår är ju ett krig mot centralmakternas tillförsel;
nu är det sannerligen ej fråga om att smuggla in engelska varor
genom hål i den tyska tullkedjan utan tvärtom att med alla tillåtliga
och otillåtliga medel hindra äfven neutrala stater från att importera
till ententens fiender. I jämförelse härmed spela åtgärderna mot
Tysklands och Österrikes export en alldeles underordnad roll. Så
litet ekonomiskt förstånd som eljest kommer till uttryck i de olika
ländernas politik nu under kriget, kan man omöjligt bestrida, att den
nya taktiken, väl att märka från synpunkten af det mål som åsyftas,
innebär ett stort framsteg. Emot den nya typen af handelsspärrning
är man ej hjälpt med en så pass enkel omläggning som den förut
angifna; nu gäller det att inom landet finna ersättning för de
oumbärliga medlen till lifvets uppehälle och krigets förande; och
svårigheterna där kunna vara obegränsade. De erfarenheter, vi hittills lärt
känna, tyda dock på att ej ens dylika svårigheter äro oöfverstigliga,
åtminstone för ett land som Tyskland; och man kan ej annat än på
det lifligaste hoppas, att krigens öfverförande på det ekonomiska
området måtte visa sig allt mindre framgångsrikt, så att folkrättens
erkända sträfvan att strängt begränsa möjligheterna därtill måtte få
stöd i de krigförandes eget intresse. Har en taktik med så mycket
större förutsättningar än den napoleonska en gång misstyckats, böra
utsikterna te sig något ljusare än förr.
Emellertid visar både kontinentalsystemets och den nuvarande
afspärrningens historia till full evidens, att den utan all fråga viktigaste
egenskapen för ett lands näringslif från krigsberedskapssynpunkt är
dess rörlighet eller anpassningsförmåga; ty därpå och intet annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
