- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
398

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



»— — — — — — — — inom få dagar hoppas jag, att landet blir
välsignadt med en utmärkt författning och ett opartiskt parlament. Från min
ringhet har jag fått skåda den store presidentens dygd, lika upphöjd som himmelen
och hans storsinthet, lika djup som hafvet. Min vördnad för honom får mig
att blygas. Jag och mina kolleger bedja om förlåtelse för våra brott och lofva
att nu åtlyda regeringen. Vi återvända i dag till den gamla ordningen, och jag
ämnar med det snaraste begifva mig till Peking för att anhålla om straff.
Under förhoppning att den store presidenten värdigas genomläsa detta, väntar jag
darrande och fruktande på hans vidare order.»


Honans guvernör slutar en liknande skrifvelse med orden:


»— — — — — — — — Jag ber på mina knän att bli strängt straffad för
mitt brott, på det jag må kunna försona allt hvad jag brutit.»


Och så vidare. Detta var nu godt och väl; värre var det att
komma underfund med de fem södra provinsernas hållning. De
hade offentligt förklarat sig vilja stödja parlamentet och voro
otvifvelaktigt emot en regering med Chang Hsün som stödjepelare.
Det talades ånyo om inbördes krig. Situationen i Peking
utvecklades emellertid hastigt.

Li Ching-hsis försök att bilda ett kabinett misslyckades
betänkligt. Han telegraferade till alla framstående män, som
möjligen kunde tänkas vilja inträda i en konservativ regering, men
ingen var villig ingå i en ministär, som hade Chang Hsün till
pappa.

Denne herre gjorde sig verkligen ej populär i Peking. Han
uppträdde på ett sätt, som tvingade alla såväl stora som små i
samhället att gå emot honom. Själf hade han tagit sitt
hufvudkvarter i omedelbar närhet af kejsarpalatset med ett par
bataljoner af lifvakten lägrade utanför. Då han for ut, körde han
i rasande fart genom gatorna med soldater med dragna pistoler
på automobilens fotsteg. Återstoden af hans armé inkvarterades
i Himmelstemplet och förde därifrån ett skräckvälde på alla
teatrar och téhus, för att ej tala om att de sällan brydde sig
om att betala hvad de togo i bodarna.

När Li Ching-hsi i två hela veckor förgäfves sökt att bilda ett
kabinett och söderns ställning började bli mer och mer hotande,
ansåg Chang Hsün tiden inne för sin stora kupp. Huruvida
han hela tiden haft denna i tankarna, eller om han först efter
att ha sett förhållandena i Peking beslöt sig för den, lämnar jag
osagdt. Det kan ej förnekas, att tidpunkten var väl vald, och
hade kuppen gjorts af en annan man under något mildare
former, är väl sannolikt, att den haft bättre framgång, ty
republikanerna hade vid denna tid syndat på nåden tillräckligt länge.
Men Chang Hsün var ej mannen som kunde göra det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free