Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Gustaf II Adolfs protestantiska politik. Af Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF II ADOLFS PROTESTANTISKA POLITIK 425
nen initiativet, att rycka upp det onda med roten genom att
lösa den europeiska fråga, hvarur alla de åtgärder, som hotade
Sverige, framgingo. Organisationen af de militära och finansiella
maktmedel, som behöfdes för ett sådant företag, blir mer och
mer för honom den främsta frukten af det preussiska kriget —
och att förhållandet ej uppfattades annorlunda på den katolska
sidan, visa Arnims hjälpexpeditioner till Preussen.
När 1630 ingripandet i Tyskland kom, framgick det ur
beslutet att med Sveriges ändtligen färdiga makt kasta den
segrande katolicismen tillbaka från de tyska kusterna och trygga
dessa för framtiden. Inom ett låt vara begränsadt område hade
Gustaf Adolf därigenom skapat den enhet mellan sitt lands och
sitt trossamfunds intressen, som var hans stora statsmannatanke.
Och för hans skapande fantasi hade denna enhet också redan
tagit formen af framtida, fast, politisk organisation. De mål
Gustaf Adolf vid sin landstigning i Tyskland uppställt äro med
full klarhet angifna genom hans förtroliga uttalanden i bref och
diskussioner, genom hans officiella framställningar och genom
hans första förhandlingar ined de tyska ständerna. Och mellan
alla dessa viljeyttringar råder den fullaste öfverensstämmelse.
Som alltid, då det gäller full b ord arrdet, äro Gustaf Adolfs planer
skarpt inriktade på de verkliga, reella faktorerna och klart
begränsade till det uppnåeliga och det i det gifna läget väsentliga.
De båda sachsiska kretsarna skulle i religiöst och politiskt
afseende återställas i sitt förra, för Sverige så betryggande skick;
men då det visat sig, att de små furstarna i sin splittring ej
kunde försvara denna ordning, skulle omsorgen härom lämnas
åt Sverige, i det detta land dels erhöll evigt protektorat öfver
de egentliga kustländerna, dels tillerkändes rätt att tills vidare
behålja någon ockupation; den förra tanken genomfördes genast
i sak i fördraget med Pommern, den senare var ju redan förut
förberedd genom den svenska besättningen i Stralsund. Det
ligger i öppen dag, att Sverige genom en dylik anordning skulle
ha varit tryggadt mot förnyandet af planer sådana som
Wallensteins. Lika tydligt är det, att det för de protestantiska
småfurstarna skulle ha framstått som den garant, genom hvars
beskydd de kunde, hoppas få behålla sin »libertet» och sin
religion. Några förpliktelser för framtiden behöfde han ej
af-kräfva dem inne i landet: jämvikten mellan den protestantiska
32. Svensk Tidskrift 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
