Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Gustaf II Adolfs protestantiska politik. Af Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
BERTIL BOETHIUS
och den katolska hufvudmakten i riket skulle vara tillräcklig
för att där skapa och vidmakthålla ett protestantiskt system.
Gustaf Adolfs väl afvägda och fast slutna plan bar emellertid
inom sig fröet till upplösning och fortsatt utbildning. Knappt
stod han på Tysklands jord och upptog på allvar striden, förrän
han öfverallt i riket sökte egga sina trosförvanter till resning
och kamp mot förtrycket. Dit hans vapen ej hunno, nådde
hans diplomater och agenter, och var vägen stängd äfven för
dessa, trängde de väckande ströskrifterna eller det tändande
ryktet igenom. Hvad som förbereddes var en stor revolution, där
politiska och religiösa frihetskraf, territorialpolitik och
godshunger, köpmannens vinst och krigarens sold eller
ämbetsmannens lön, gamla anspråk och nyväckta förhoppningar skulle
fastkedja furstar och folk, adelsmän och borgare vid den svenske
segraren. Och för att upptaga och i krigisk verksamhet
omsätta all den kraft, som så skulle strömma till, hade Sverige
till reds ett allianssystem, där hvar och en mot dess — i nog
så högdragna termer utlofvade — beskydd ställde alla sina
militära resurser till förfogande. Hela denna organisation var blott
afsedd för det då pågående kriget; om framtida förbindelser
innehålla fördrag af denna typ intet. Det blef ju dock ej så,
ait trosförvanterna utan vidare föllo Sverige till. Därtill var
redan fruktan för stor för hvad som komma skulle, om Gustaf
Adolf misslyckades. Men denna fruktan var ej det enda
hindret. Allteftersom Sveriges makt växte, vaknade äfven andra
känslor: ängslan för dess afsikter för egen räkning, motvilja mot
utlänningens inblandning, med ett ord, anspråket att få taga
egen sak i egen hand. Ur sådana synpunkter framväxte den
mycket omtalade tredje-parti-politiken, kulminerande i
Kur-Sachsens gradvisa försök att afpressa kejsaren eftergifter blott
genom trycket af Sveriges vapen och af rörelsen bland
protestanterna samt i de öfriga protestantiska ständernas hopp att
få bilda ett förbund, starkt nog att med kraft gripa in i kriget
vid Sveriges sida och samtidigt utgöra en motvikt mot detta. De
båda strömningarna löpte vårvintern 1631 tillsammans i
Leipzigkonventet, för Sachsen en jättedemonstration, för de andra
uppslaget till en egen insats. Det hör till de outslitliga frågorna i
historien, hur Gustaf Adolf skulle ha ställt sig till ett
själfständigt och mäktigt ständerförbund. Alla de som älska att från
början tillägga honom de mest vidtutseende syften och sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
