Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Gustaf II Adolfs protestantiska politik. Af Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kassera alla ännu ej ratificerade fördrag, som afslutits eller
projekterats efter detta mönster, ehuru han själf ännu efter
Breitenfeld gifvit order att söka genomföra det. I stället förelade
han ett antal ständer fördragsutkast, upptagande de nya
krafven. Då detta väckte oro, afbröt han emellertid dessa
förhandlingar och sökte direkt för sina planer vinna de utslagsgifvande
faktorerna, såsom Hessen-Kassel, de sydtyska riksstäderna
(genom Nürnberg) och Sachsen, för att så skapa ett »fait accompli»,
för hvilket alla de små ständerna endast hade att böja sig. Det
är från alla dessa växlande, ännu mycket ofullständigt kända,
ofta hvarandra motsägande förhandlingar vi ha att sammanleta
dragen af Gustaf Adolfs evangeliska förbund, det »corpus
evangelicorum», hvilket skulle till full sanning ha förvandlat de djärfva
och stolta orden om Sveriges majestät och Guds kyrka, som
därutinnan hvilar.
På höjdpunkten af sin och protestantismens bana bortrycktes
Gustaf Adolf. Den snillrike organisatorn och fältherren ha vi
kvar, den plikttrogne konungen och trosvisse hjälten likaså —
men hans största statsmannatanke är nu blott en uppgift för
en hypotetisk och mödosam forskning. Protestantismen var
räddad — men en stor protestantisk stat kom ej att bestämma
Nord-, Mellan- och Östeuropas öden.
April 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
