Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Finlands själfständighet och den socialistiska landtdagsmajoriteten. Af Adolf Törngren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
ADOLF TORNGREN
för mycket, men ej vara tjänlig till något, ens vid ett militärt
försvar af Finland.»
Vid behandlingen af lagförslagen om 8 timmars arbetsdag
och ny kommunallag inbjödo socialisterna de ryska soldaterna
att taga del i demonstrationen mot landtdagen. Soldaterna
inträngde därvid i landtdagshuset och aftackades efter slutadt
värf offentligen under plenum af en bland socialisternas ledare,
redaktören för den nämnda socialisttidningen.
Det oaktadt var denna »själfständighetslag» dock för
socialisterna själfva ett tveeggadt svärd. Den byggde på den tvifvel
underkastade förhoppningen, att den ryska revolutionen skulle
leda till socialismens seger åtminstone i Ryssland, att
militärfrågan i Europa skulle röna inverkan däraf, äfvensom att
framdeles hvarken finsk eller rysk militär komme att vara behöflig.
Skulle dessa beräkningar visa sig oriktiga, hade lagen gifvit den
ryska regeringen en makt i militära ärenden, som denna icke
hittills lagligen haft i Finland, och socialisterna hade kunnat blifva
nödda att på grund af sin egen lag skatta åt militarismen i en
grad, som de ej drömt om.
Som rättsgrund för sitt förfarande anförde landtdagen i den
nämnda adressen lill den ryska interimsregeringen, »att sedan
monarkens makt upphört, det finska folkets representation äger
rätt att öfvertaga utöfvandet af högsta statsmakten i Finland».
Något stöd i lag hade landtdagen icke, enligt landets främsta
juristers åsikt, för sitt förfarande. Den antagna lagen var
uppenbarligen revolutionär. Men revolutionära lagar kunna
naturligtvis också under vissa forhållanden vinna giltighet. Härtill
fordras för det första, att de kunna bringas till tillämpning, att
bakom den revolutionäre lagstiftaren står en makt, som förmår
genomföra dem och bryta det motstånd, hvilket uppreser sig
mot dem.
De finska socialisterna hade emellertid i verkligheten mycket
små skäl att hoppas på framgång. De hade allt sedan
storstrejken år 1905 och kanske tidigare sett i den kommande ryska
revolutionen sin bästa bundsförvant. De hade allt sedan denna
tid förbindelser med de ryska arbetarorganisationer, hvilka
funnos i Helsingfors och hvilka redan då anslutit sig till de
maxi-malistiska lärorna. Genom detta förhållande hade de antagligen
bibragts en något ensidig uppfattning af arbetarrörelserna i
Ryssland och öfverskattat betydelsen af maximalisternas blifvande roll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
