- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
436

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finanschefen, en socialist, hade efter öfverläggning med partiets
representanter förklarat sig kunna genomdrifva detta. Men när saken
behandlades af statsutskottet, vägrade den socialistiska
majoriteten att godkänna sin partikamrats uppgörelse. Alla
ansträngningar från arbetar- och soldatrådet i Petersburg blefvo
resultatlösa. Detta afslag uppfattades i Petersburg såsom löftesbrott
och väckte mycken ond blod.

Genom sitt förfarande i båda dessa angelägenheter hafva de
finska socialisterna lyckats i Petersburg förvärfva sig anseende
för fullständig otillförlitlighet.

De representanter från de borgerliga partierna, hvilka röstat
för socialisternas »själständighetslag», hafva påtagligen låtit leda
sig af önskan att genom ett landtdagsbeslut få krafvet på
Finlands inre själfständighet fastslaget. Att de skulle trott sig med
en lag af denna beskaffenhet befordra landets fullständiga
oafhängighet förefaller föga sannolikt. Hade nämligen denna lag
genom någon oberäknelig omständighet fått giltighet, så hade
förhållandet mellan Finland och Ryssland blifvit af Finland själft på
ett ödesdigert sätt regleradt. Sedan landets lagliga representation
afsagt sig två så väsentliga villkor för oafhängighet som rätt
till egen militär lagstiftning och administration samt
utrikespolitik, hade för utomstående allt skäl till ingripande till förmån
för landels själfständighetskraf bortfallit och ändamålet med
dessa borgerliga representanters understöd åt det socialistiska
lagförslaget skulle helt och hållet förfelats.

Emellertid uttrycker sig en tidning, som ansluter sig till de
radikalas ståndpunkt, på följande sätt: »Lagen af den 18 juli
betecknade ett afbrott i förbindelserna mellan Finland och
interimsregeringen, icke på grund af dess innehåll, utan emedan
landtdagen vägrade att insända den till stadfästelse. Detta var
för oss det väsentliga. Vi tro, och därom äro vi som bekant
icke ensamma, att Finlands öde för oöfverskådlig framtid skall
afgöras vid det blifvande fredsslutet. Och vi anse det vara af
yttersta vikt, att den finländska nationens ställning, då
fredskonferensen slutligen sammanträder, är i stora drag denna: Finlands
folk har brutit med Ryssland, med interimsregeringen,
representanten för riksenheten. Det har till de öfriga folken, neutrala
som krigförande, framburit sitt kraf på fullständigt oberoende.
Det har visserligen ej kunnat häfda sin position med fysisk
makt, men det har genom sin ståndaktiga vägran att erkänna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free