- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
448

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

U8

DAGENS FRÅGOR

gällande kraft, är nödvändigtvis ett viktigt faktum, ett betydelsefullt
moment i frågan, som vi i fullt och rikligt mått äro pliktiga att taga
hänsyn till.»

Gladstones uttalande med dess snirklade och invecklade
vändningar är i högsta måtto betecknande för den fredsälskande
folktribun, från hvilka detsamma härrör, om ock det starkt opportunistiska
och advokatoriska inslaget i hans läggning oförtjänt mycket i
folkuppfattningen fått träda i skuggan för hans rykte för oböjlig
rättrådighet och öfvertygelsefast frihetskärlek. För minnesgoda läsare
af tideböckerna företer det anförda yttrandet en omisskännlig likhet
med den tankegång en mindre välrenommerad samtida statsman, den
tyska enhetens skapare, på ett ställe i sina Tankar och minnen
gifvit uttryck åt i en mindre invecklad men också mera rättframt
pregnant form:

»Den internationella politiken är ett flytande element, som under
omständigheterna för en tid antager fast form, men som vid
atmosfäriska förändringar återgår till sitt ursprungliga aggregationstillstånd.
Klausulen rebus sic stantibus blir vid fördrag, som betinga prestanda,
stillatigande accepterad.»

Den liberale parlamentarikern och den konservative statsmannen
ha af sin erfarenhet förts in på samma tankegång. Men »si duo
faciunt idem, non est idem».

Än större afseende har man naturligtvis från tysk sida fästat vid
den hållning England synes ha intagit inför krigsfaran 1887. Den
boulangistiska revancheagitationen syntes då hota med att utlösa ett
nytt franskt-tyskt krig, och därmed blef den belgiska neutralitetsfrågan
ånyo brännande.

Den 4 februari nämnda år publicerades i det gamla toryorganet
Standard en med signaturen Diplomaticus undertecknad insändare
rörande den belgiska neutraliteten, hvari strängt skildes på det
tillfälliga begagnandet af genomtågsrätten och det varaktiga orättmätiga
besittningstagandet af ett område. Blott i sist angifna fall, ej i fråga
om den förstnämnda mindre rättskränkningen, kräfde Englands ära
och intresse ett ingripande. Härtill knöt tidningen i en ledande
artikel en kommentar, hvari yttrades följande:

»Om den ene eller den andre sade till England: ’Alla militärvägar
till Frankrike och Tyskland äro spärrade, blott vägen genom
neutralt område står oss öppen. Detta tillstånd är ej blott skadligt utan
ödesdigert för vår militära framgång; det har inträdt, i och med det att
fördrag garantera okränkbarheten af de enda vägar vi nu kunna begagna.
Vi vilja respektera Belgiens oafhängighet, och vi vilja afgifva de
högtidligaste och mest bindande försäkringar att efter krigets slut Belgien
skall vara lika fritt och oafhängigt som förut’. Om Tyskland (och
denna förutsättning gäller naturligtvis äfven Frankrike) förde detta
språk, då råder intet tvifvel om hvilken åtgärd vore för England klok
och oanfäktbar, hvad engelska regeringens svar skulle blifva.
England önskar icke skaka af sig verkliga förpliktelser. Men det vore
vanvett af oss att i onödan ikläda oss förbindelser, om ett sådant

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free