- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
451

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAGENS FRÅGOR

451

från etisk synpunkt, ehuru i sådant afseende mycket kunde vara att
säga om dem och ej endast mot dem. Här skall blott konstateras,
att särskildt de små staterna göra klokt i att för öfverskådlig framtid
räkna med dessa grundsatser som en lefvande verklighet enkannerligen
hos de stora, de må på sitt banér bära hafvens frihet eller de små
nationernas rätt. Detta är den lärdom, som kan hämtas af denna
episod ur den belgiska neutralitetens historia. Den borde vara
tydlig nog äfven för nationer, som af naturen äro döfva för förnuftets
röst och skumögda för tidens lägenheter.

Benedictus XV:s
fredsaktion.

På treårsdagen af det stora världskrigets utbrott
undertecknade påfven Benedictus XV sin fredsvädjan
till de krigförande ländernas statsöfverhufvuden. Alltsedan den två
veckor senare publicerades, har den bildat utgångspunkten för
centralmakternas hittills fruktlösa bemödanden att före den fjärde
krigsvinterns inbrott få till stånd principiell enighet om förhandlingar
rörande en samförståndsfred.

Det påfliga aktstycket står i jämnhöjd med Vatikanens bästa
diplomatiska traditioner. Klart och koncist anges där de allmänna
grunddragen för en framtida mellanfolklig rättsorganisation, inom hvilken
»vapnens våld» som i sista hand afgörande faktor ersatts af »rättens
moraliska makt». I allt väsentligt äro de ledande grundsatserna
desamma som förfäktats exempelvis af Organisation centrale pour une
paix durable, den vederhäftigaste af de många privata
sammanslutningar, som tagit sig den mödosamma uppgiften före att i detalj
utföra framdeles användbara förarbeten på det staternas nya
endräktstempel världsfredens mest sangviniska förkämpar hoppas skola kunna
resas på de ruiner, som äro världskrigets förstörelseverk. Påfven
förordar alltså afrustning, obligatorisk skiljedoms regelbundna anlitande
vid mellanfolkliga tvister, hafvens frihet samt afsvärjande af
hämndetanken på den militära kampens fortsättning genom ekonomiskt krig
efter fredsslutet. Som allmän grundsats för världskrigets likvidering
pekar därefter påfven på den ryska revolutionära demokratiens
bekanta programlösen »fred utan annexioner och skadestånd», och
därtill fogas några mycket allmänt hållna och trefvande antydningar,
hvilka åsyfta återställande i stora drag af status quo ante hellum,
dock med största möjliga tillgodoseende af nationaliteternas
själfbe-stämmelserätt. De sväfvande ordalag, hvari påfveskrifvelsen
behandlar dessa konkreta frågor, ha naturligtvis främst föranledts af
Vatikanens farhågor att synas partisk och därigenom motverka
allvarligt meningsutbyte af de allmänna framtidslinjer, på hvilka
Benedictus XV i sin vädjan velat lägga hufvudvikten, i förhoppning om att
principiellt samförstånd i denna del skulle underlätta en billig
uppgörelse om de närmast föreliggande aktuella och konkreta
detaljfrågorna.

Utsikterna för en snar uppgörelse enligt de från Vatikanen
rekommenderade grundlinjerna äro synnerligen mörka eller rättare
alldeles obefintliga. Mot de allmänna grundsatserna för folkens framtida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free