Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 / 473 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Persiska viken och »freden utan annexioner». Af Gustaf Stridsberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett telegram till en firma i Bombay. Firman hade liggande i
Port Said den kollastade båten Waddon, hvilken fick order att
göra en afstickare till Bender Abbas. Där levererades den
beställda kvantiteten, 300 ton, men under inlastningen upptäckte
Giljaks chef till sin stora ledsnad, att han räknat fel på hvad
som kunde rymmas ombord. Hvad var att göra? Kolen voro
köpta. Han for i land och uppvaktade de persiska
hamnmyndigheterna med anhållan att få upplägga det öfverblifna på land.

Muskats hamn

Den persiske guvernören var inte vidare hågad. Ryska kol
kunde betyda ryska kolvakter, och de kunde ju komma att
trifvas litet för bra. Men ändå — kunde man säga nej?

Medan guvernören funderade kom en annan liten örlogsman
— också alldeles händelsevis — till Bender Abbas, nämligen
Hennes Brittiska Majestäts tredje klassens kryssare Pomone, hvars
befälhafvare befanns hysa det lifligaste intresse för sin ryske
kollegas utrymmesbekymmer. Den persiske guvernörens olust att
visa sig tillmötesgående stegrades hastigt. Giljaks kapten fick
nöja sig med att på ett föga örlogsmannamässigt sätt lasta kol på
däck, hvarpå han försvann ur Bender Abbas’ mycket goda hamn
och ur historien. H. M. S. Pomone väntade på nästa order.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>