- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
476

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för den sedan skoltiden hysta föresatsen att bli vicekonung af
Indien. Där yttrade han, att han ansåg hvarje upplåtelse till
Ryssland af en hamnplats vid Persiska viken från någon där
strandägande makt som en afsiktlig kränkning af Storbritanien,
som ett godtyckligt rubbande af status quo och som en direkt
utmaning till krig, och att han skulle anse hvarje engelsk
regeringsledamot som läte något dylikt förverkligas, vara skyldig till
landsförräderi. Dessa lösensord af den 33-årige hetsporren blefvo
sedermera den engelska statsmaktens officiella program. Den
5 maj 1903 yttrade lord Lansdowne i öfverhuset i sin egenskap
af utrikesminister; »Jag förklarar utan tvekan, att vi skulle
betrakta hvarje förvärf från hvilken som hälst annan makts sida
af en flottbas eller en befäst hamn vid Persiska viken som ett
mycket betänkligt hot mot Englands intressen, hvilket vi med
alla tillbuds stående medel skulle motsätta oss.» Det är i allra
vidsträcktaste omfattning som denna på kartan osynliga form af
besittningstagande tillämpats, såsom också synes redan af ofvan
relaterade episoder.

Visserligen kunna engelsmännen hänvisa till ett mycket
långvarigt herravälde i Persiska viken. Det är ett föga
uppmärksammadt förhållande, att deras flagga var hemma där, innan
någonsin turkarnas välde nått dit. Engelsmännen voro herrar
i Omanviken redan innan pilgrimsfäderna seglat öfver Atlanten
på Mayflower. I januari år 1622 angrepo de en portugisisk
befästning på Kishm midt emot det vidtberömda och rika Ormus, och
två månader senare intogo de samman med en persisk
truppstyrka detta Portugals härskarsäte i Östern och plundrade dess
skatter. Ett traktatförhållande ordnades, enligt hvilket England
skulle ständigt hålla två krigsfartyg till Persiska vikens försvar.
För Persien har denna öfverenskommelse under århundradenas
lopp fått prägeln af en bönhörelse mycket långt öfver hofvan.

Det var 1638, som Bagdad kom definitivt under turkiskt välde,
ock icke förrän 1668 nådde detta Basra och Persiska vikens vatten.
Mer än tvåhundra år skulle förflyta, innan några europeiska makters
annalkande kom att oroa engelsmännen — frånsedt
Napoleonstidens tillfälliga farhågor — och framkalla deras proklamerande
af att ingen annan än de själfva har rätt att få fast fot vid vattnen
öster om Suez. Ty så kan egentligen saken uttryckas. Italiens
tillträde till Röda hafvet har nämligen icke uppfattats som någon
fara, men f. ö. proklameras Indiens säkerhet som den faktor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free