Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Persiska viken och »freden utan annexioner». Af Gustaf Stridsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ömsesidigt traktatbundit sig att bevara sultanatet Omans
oberoende, hvilket så småningom hade resulterat i sultanens
fullkomliga beroende af England. Mr Lovat Fraser säger i sin bok
India under Curzon and after att utan Englands goda vilja
kan ingen sultan af Oman ens vara säker om att vara herre i
staden Muskat, än mindre utanför dess murar. Under så fatta
omständigheter var sultanen Saiyid Faisal tämligen välsinnad
gent emot England, intill dess 1894 ett franskt konsulat
upprättades i Muskat, ledt af en monsieur Ottavi, som talade arabiska
flytande och hade en afgjord begåfning för baktrappsintriger,
d. v. s. för hvad som från engelsk sida tedde sig som sådana.
Under umgänget med denne herre blef Saiyid Faisal något glömsk
af alla de välgärningar, han och hans företrädare lära ha
åtnjutit från engelsk sida, och med vissa mellanstadier ledde denna
sinnesändring till att Journal des Débats i november 1898
tillkännagaf, att Frankrike förvärfvat en kolstation vid Bunder Jisseh,
några kilometer sydöst om Muskat. Då engelske ambassadören
i Paris visade sig vetgirig i denna fråga, förklarade sig
utrikesministern Delcassé ej ha kännedom om något sådant, liksom
ryska utrikesdepartementet en gång i tiden förklarade en viss
vik på Liaotunghalfön utrymd men inte kunde hjälpa att
marindepartementet lät en eskader ligga kvar där, hvaraf sedan
blef Port Arthur och ganska mycket annat. Då det var svårt
att i Paris komma tillrätta med situationen, upptäckte någon
vaksam person närmare Muskat, att Saiyid Faisal hade lagt
olagliga skatter på ett par engelsmän, och dessutom fann man,
ehuru något sent, att han försummat att betala ersättning för
vissa förluster, som engelska undersåtar lidit några år tidigare
under ett uppror. De ordalag, i hvilka Fraser skildrar händelsernas
utveckling, förtjäna citeras: — »Residenten vid Persiska viken
öfverste Meade anlände i början af februari 1899 till Muskat
för att anmoda sultanen att ordna ofvannämnda mellanhafvande.
Under tiden hade indiska regeringen fått kännedom om att Bunder
Jisseh verkligen hade upplåtits. Öfverste Meade erhöll därför
uppdrag att kräfva transaktionens återkallande, och amiral Douglas
anmodades af lord Curzon att på indiska eskaderns flaggskepp
Eclipse bege sig till Muskat för att understödja ifrågavarande
anmodan. Ännu efter det att Eclipse legat två dagar i Muskats
hamn, visade sig sultanen alltjämt i viss mån motsträfvig, hvarför
öfverste Meade fann sig nödsakad att bedja amiral Douglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
