- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
484

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverstelöjtnant von Haeften nedskrifvit om sina samtal under
de kritiska dagarna med dåvarande tyske generalstabschefen
von Moltke. Dessutom ha förre ambassadören grefve Pourtalès
i polemik mot Le Temps lämnat några intervju-upplysningar om
sina åtgöranden i Petersburg särskildt den 29 juli.

I det följande kan det blott bli fråga om alt påvisa det
väsentligt nya, som från så skilda håll framkommit i dessa
förklaringar; de nya meddelandenas detaljerade inpassning i förut
kända framställningar af de diplomatiska och militära
tilldragelserna under dessa skickelsedigra dagar skulle kräfva vida
större utrymme och betydligt mera ingående källforskningar
än här kunna åstadkommas.

Janusjkjevitj vittnade, att det första mobiliseringsbeslutet
(om mobilisering af 13 armékårer mot Österike-Ungern, som
den 28 juli förklarat Serbien krig) fattades på förmiddagen den
29 juli, och att tsaren, innan beslutet ännu hunnit expedieras,
gaf Janusjkjevitj order att meddela tyske ambassadören, att
intet mot Tyskland fientligt låge i åtgärden. På Sasonovs råd
beslöt Janusjkjevitj att i stället tala med militärattachén
Eggeling, som enligt Sasonovs ord »förstode dessa saker bättre ån
Pourtalès». Eggeling dröjde en timma att hörsamma kallelsen,
men vid 3-tiden på middagen ägde samtalet rum. Eggeling
genmälte på Janusjkjevitjs afsvärjande af fientliga afsikter,
att han hade de säkraste underrättelser om att mobiliseringen
redan börjats. Janusjkjevitjs svar blef en försäkran på
hedersord, »att mobiliseringsordern i detta nu precis kl. 3 e. m. den
16 juli (29 juli n. st.) icke var utfärdad». Eggeling föreföll
ej öfvertygad och afböjde den skriftliga hedersordsförklaring
Janusjkjevitj erbjöd. Enligt ryska tidningars processreferat
motiverade Janusjkjevitj inför rätten sin förklaring till Eggeling
med följande ord:


Jag ansåg mig sanningsenligt kunna gifva honom ett sådant intyg, emedan
mobiliseringsordern verkligen då ännu icke utgått; ukasen om den befann sig
ännu i min ficka ... Jag försäkrar bestämdt, att man i Ryssland måste räkna
den 17 juli (30 juli n. st.) som första mobiliseringsdag.


I Eggelings relation omtalas först ett tidigare samtal, den 27
juli, med Suchomlinov, hvilken då meddelat, att en
mobilisering i distrikten vid österrikiska gränsen »ställts i utsikt» för
det fall, att Österrike angrepe Serbien. Ingen mobilisering skulle
emellertid ske i distrikten Warschau, Vilna eller Petersburg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free