- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
488

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

meddelande samma dag, att Tyskland skulle mobilisera, om ej
Ryssland afbröte sina militära förberedelser. Nu upplyser
emellertid Sasonov i ett äfven af Headlam återgifvet
cirkulärtelegram af samma slag, att Sjebekos telegram ej anländt, då han
hade sitt förmiddagssamtal med Pourtalès (och meddelade denne
att det partiella mobiliseringsbeslutet fattats). Pourtalès å sin
sida erinrar i en polemik mot Le Temps, att han framförde det
tyska meddelandet först vid ett samtal med Sasonov kl. 7 på
aftonen. Ingendera af de båda underrättelser, hvilka Headlam
kallar »den omedelbara anledningen till mobiliseringsbeslutet»,
hade sålunda nått Sasonov, då tsaren förmåddes att underteckna
den mobiliseringsukas Janusjkjevitj kl. 3 e. m. hade i fickan,
när han gaf major v. Eggeling sitt historiska hedersord.

Janusjkjevitjs andra afslöjande under Suchomlinovprocessen
gällde tsarens fåfänga försök att hejda den allmänna ryska
mobiliseringen, när denna redan påbörjats. Därom vittnade
Janusjkjevitj, att tsaren den 17 juli (g. st.; 30 juli n. st.)
underskrifvit ukasen om allmän mobilisering efter att ha tagit del af
sin generalstabschefs ofvan refererade motivering, men att han
»samma dag sent på aftonen kl. 11» ringt upp Januskjevitj och
frågat, huru långt mobiliseringen fortskridit. Denne svarade,
att »saken redan satts i verket». Tsaren frågade då, om man
icke kunde ändra mobiliseringen till partiell, riktad blott mot
Österrike, Januskjevitj genmälde, att detta skulle »hota med
katastrofartade följder», enär redan 400,000 reservister inkallats.
Tsaren omtalade då, att han erhållit telegram från tyske
kejsaren, »i hvilket Wilhelm gifver sitt hedersord på att om icke
order gifves om allmän mobilisering, så skulle de förutvarande
vänskapliga förbindelserna mellan Ryssland och Tyskland
fortfara». (Inom parentes sagdt stämmer detta referat ej med något
af de publicerade kejsartelegrammen.) Janusjkjevitj säger sig
ha förgäfves »länge och lidelsefullt påvisat för förre tsaren det
omöjliga i att ändra den allmänna mobiliseringen till partiell.»

Efter samtalet satte sig Janusjkjevitj upprörd i
telefonförbindelse med Suchomlinov. Denne hade då redan — enligt hvad
han vid förhöret berättade — en half timme tidigare fått en
påringning från tsaren med »en bestämd befallning, som icke
tillät invändningar,» att inställa mobiliseringen. Han
beskref för rätten, huru han sagt tsaren, att detta »var tekniskt
outförbart och skulle i Ryssland ha framkallat Gud vet hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free