- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjunde årgången. 1917 /
494

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

angafs, emedan dylika aktieposter med hänsyn till deras
likviditet ej befunnos lämpliga för bankernas portfölj. År 1911 togs
därefter steget fullt ut, och bankerna fingo rätt att inom vissa
snäfva gränser förvärfva aktier af hvad slag som helst.
Märkligt är nu, att bankinspektionen, som på frågans tidigare stadium
intagit en liberalare ståndpunkt än bankerna själfva, snart nog
fick anledning till betänkligheter. Rätten att förvärfva aktier
användes af banker till att bilda dotterbolag, som i sin tur med
förlag från sin bank bedrefvo aktie- och fastighetshandel m. m.
På denna väg kunde bankerna mångdubbla de belopp, som
enligt lagens bokstaf fingo placeras i aktier, och exempel
förekommo, då banker bildat dotterbolag med 10,000 kronors
aktiekapital, med hvilket detta sedermera engagerat sig i
spekulationsföretag på c:a 1 million kronor. Bankinspektionen måste
sålunda själf erkänna, »att möjligheten för en bank att genom
ett nominellt fristående bolag drifva aktiehandel till obegränsadt
belopp i all tysthet kunde omvandla bankverksamheten till en
crédit-mobilier-affär». Inspektionen medgaf vidare, att det icke
är lätt att angifva, huru sådant missbruk skall förhindras.
Såsom en lösning antydes, att bankernas rätt att äga aktier i
bolag, som drifva aktie- eller fastighetshandel eller besitta sådan
egendom, bör inskränkas, medan å andra sidan samma rätt i
andra afseenden bör vidgas — hvarmed antagligen åsyftas, att
gränserna för beloppen skulle kunna göras vidare. Redan efter
4 års erfarenhet fick man sålunda anledning till begrundande
af att ett hufvudmotiv, på hvilket hela vår banklagstiftning
blifvit uppbyggd, är, att bankerna icke må tillåtas att inlåta sig
på riskanta och spekulativa affärer, som kunna äfventyra deras
egen kredit och insättarnas medel. En moralist och filosof
kunde ta den antydda utvecklingen till utgångspunkt för
åtskilliga betraktelser öfver det gamla ordspråket, att ger man någon
ett finger, tar han snart också hela handen. Lämnas
möjligheten till aktieförvärf öppen, torde det aldrig kunna undvikas,
att den, som icke lojalt vill foga sig, alltid kan finna lämpliga
kryphål, hvarigenom »bankverksamheten i all tysthet kan
omvandlas till en crédit-mobilier-affär».

Om vårt bankväsende allt fortfarande åtnjuter en bepröfvad
soliditet, så hafva vi med säkerhet i första hand därför att tacka
förutom banklagen också bankkontrollen. Enligt sitt program
har denna bankkontroll till uppgift ej blott att inskränka sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:53:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1917/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free